Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur levnadskostnaderna fluktuerat. Av sekreteraren i Socialstyrelsen Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av ’ föreliggande bokföringsmaterial från ett stort antal hushåll, att i genomsnitt
för stadssamhällena en familj i mindre bemedlad ställning förbrukade i % av
samtliga utgifter: till födo- och njutningsämnen 43 %, bostadshyra 15 %, bränsle
och lyse 4 %, beklädnad 12 %, skatter 8 % samt övriga utgifter 18 %. Har
sedan denna tid utgiftsstegringen för en post varit särskilt kraftig, har givetvis
för upprätthållande av oförändrat levnadssätt dess procentiska anpart måst stiga
och tvärtom, när uppgången på något konto varit relativt ringa.
Betraktar man nu tabellen i syfte att utröna, huru med denna sak kan förhålla
sig, finner man- särskilt om man stannar för de mest aktuella siffrorna, .de för
årsslutet, att prisförskjutningarna gått i sådan riktning, att alla de andra posterna
»vunnit» på livsmedlen. Sistnämnda konto enbart visar ett lägre stegringstal än
de samlade levnadskostnaderna. För det enskilda konsumenthushållet betyder
detta uppenbart, att det med en mindre andel av utgifterna än förut kan besörja
sitt matkonto, under det att hyra, skatter, kläder o. s. v. blivit relativt drygare
poster. För livsmedelsproducenten åter, framförallt jordbrukaren, ställer sig
saken mindre gynnsam. För honom innebär denna utveckling, att han får
förhållandevis mindre betalt för vad han har att sälja men måste betala sina inköp
dyrare än förr. I själva verket bliva ur hans synpunkt siffrorna ännu
ofördelaktigare än vad tabellen utvisar, ty den anpart av de konsumtionsfärdiga
varornas utförsäljningspris, som nu för tiden går åt till förädling, transporter och
mellanhandskostnader är större än före kriget och vad som kommer i
råvaru-producentens händer i samma mån mindre. Redan av de ovan återgivna siffrorna
synes dock kunna utläsas en förskjutning uppgående till inemot 20 % till hans
nackdel under åren 1914—1926.
En närmare granskning av de speciella priser, som under året undergått
förändringar, visar att, såsom redan av det föregående är tydligt, stegringarna
koncentrera sig till bränsle posten. Räknat från dec. 1925 till dec. 1926 har sålunda
i medeltal hushållskol gått upp med 47 %, antracit med 18 % och koks med
30—35 %. Veden åter sjönk så starkt under början av året, att nettostegringen
belöper sig till endast c:a 2 %, dock med mycket stora variationer för de olika
orterna. — Bland livsmedel har i främsta rummet den salta sillen fördyrats’
med nära 20 %, vidare ärter med 13 % samt sammalet rågmjöl och rågsikt med
7 å 8 %. Sistnämnda uppgång torde med all sannolikhet vara att tillskriva
utförselbevisen på spannmål, som möjliggjort högre pris för den inhemska rågen.
Vetemjöl däremot visar oförändrad prisnivå vid årets början och slut. Detsamma
är förhållandet med socker efter en tillfällig sänkning, som förde det ned ända
till och något under förkrigspriset, samt med ett par smärre artiklar. I övrigt
ha sänkningarna varit genomgående inom livsmedelskontot, men för de flesta
varuslag så obetydlig, att den säkerligen gått flertalet förbi. Bland de mera
anmärkningsvärda kunna nämnas å ägg (18 %), fläsk (13—14 %), färsk sill och
strömming (likaså 13—14 %), margarin (9 %), olika slag av färskt kött (3—5
%), ost (c:a 5 %), kaffe (5 %) o. s. v. — Framhållas bör att till sänkningen
av kaffe- och bibehållandet av sockerpriset bidragit sänkningen av resp. tull och
skatt, med 10 och 6 öre per kg. från den 1 juli. — Inom beklädnadskontot ha
samtliga noterade slag av garner, tyger, färdiga gång- och underkläder samt
skodon sjunkit i pris under året men knappast i något fall med så mycket som
ens 5 %. — För inventarier och husgeräd slutligen kan angivas en sänkning med
inemot 5 %.
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
