Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modet 1926 - Herrmodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
början gjordes den med förkärlek av två olika tyger, ett till jumpern, ett till kjolen. Var
den förra mönstrad, gjordes den senare av enfärgat tyg och tvärtom., Var jumpern av
exempelvis kasha eller något annat ylletyg, kunde kjolen vara av crépe de chine •— samt likaså
tvärtom. Längre fram gjordes både jumper och kjol av ett och samma tyg, och stundom
var jumperklänningen sydd i ett och jumpern endast markerad. Klänningstypen i fråga
härskade så gott som. oinskränkt från början av året och till fram på förhösten. ■— Andra
dräktdetaljer voro den mycket vanliga lilla mjuka nedvikskragen, knuten med en stor
halsduksrosett eller slips, samt de långa ärmarna.
Vad utetoaletten angick, begynte ensemblens idé (klänning och kappa av i regel samma tyg,
i varje fall samkomponerade) att förete vissa tecken till upplösning,, i så måtto att kappan
och klänningen började förekomma tämligen oberoende av varandra. Färgerna voro
visserligen desamma eller åtminstone samstämda., men tygerna varierade sins emellan ganska
mycket. Till en: kappa — eller cape — av ylle kunde höra en klänning av crépe eller siden, gärna
i samma färg eller också mönstrad; eventuellt kunde någon garneringsdetalj vara gjord av
kappans tyg för att antyda samhörigheten mellan de tvenne plaggen. Utetoaletten bestod
under våren och sommaren i regel av en jumperklänning med tillhörande hellång kappa
eller cape.
Sistnämnda plagg upplevde under våren och sommaren 1926 en stor renässans och
förekom i mycket varierande modeller och längder: hellång, trekvarts- och halvlång eller blott
som en mindre pelerinkrage över axlarna på en kappa. Både capes och kappor garnerades
gärna, under sommaren med något lätt och luftigt pälsverk, färgad hare eller kanin t. ex.
Promenaddräkten som sådan förekom också, men i betydligt mindre utsträckning än förr
i världen. Under våren, 1926 var föregående års långa redingotemodell totalt försvunnen,
och promenaddräktens kappa hade formen av kavaj, gärna lätt insvängd i sidorna, så att
den verkade smoking. Kappan var ofta gjord av annat tyg än kjolen (klänningen) ; svart
kavaj och svart- och vitrutig kjol syntes icke sällan.
Det maskuliniserade draget i kvinnodräkten framträdde under året starkare markerat än
någonsin, stundom; nästan arrogant., En modenyck på våren var smoking för damer till
aftondräkt — en excentricitet, som dock knappast förekom i Stockholm annat än på scenen.
Toaletten i fråga bestod av kjol och smokingjacka av exempelvis lamé med krage och kravatt
av spetsar.
Kasha fortfor att vara ytterligt omtyckt,, både på våren, sommaren och hösten. Under
sommaren förekommo mönstrade tyger av lättaste och tunnaste kvalitet i oierhörd myckenhet.
De vanligaste voro crépe de chine, crépe georgette, chiffon samt mussliner. På hösten kom
sammet mycket i ropet. Metalltygerna, de s, k. laméerna, trädde något tillbaka för pärl- och
paljettbroderade aftontoaletter.
Den ihärdigt använda färgen bois de rose förekom även under våren men vid sidan därav
syntes beige i alla nyanser och även grått, marinblått samt en lövgrön’färg (feuilles qui
poussent). En ganska vanlig nyans var den havrefärgade. På hösten inträdde med ett slag
rödbruna och brunröda nyanser,, vin-rött och cacaofärg.
Hattarna hade på våren, mjukt draperade kullar, vilka på hösten avsevärt stego i höjd.
De små hattarna voro fortfarande i majoritet, filt, sammet och velours de vanligaste
materialen. Skorna fortforo att ha den halvrunda tån, och klackarna blevo mycket höga.
Orm-, ödle- och krokodilskinn voro mycket guterade till \<äskor, skor och andra föremål.
Pälsverk färgades i stor utsträckning.
Herrmodet. »
Herrmodet som sedan flera år hållit sig konstant med undantag för en och annan mer nyckfull
än nyttig nyhet fortfor med förvånansvärd envishet att trampa på i de gamla spåren. Året
skilj de sig i detta fall inte från sina närmaste föregångare och en kostym som var modern
1923 var lika tip top tre år senare. Emellertid förekom det så pass mycket variationer, att den
som ovillkorligen önskade omväxling i sin yttre habitus inte behövde, sakna sådan. Man tänker
i detta fall närmast på benkläderna, vilka under året efter att så småningom ha ökat i vidden
slogo ut i den absurditet som gick under namnet »oxford bags» därför att de ursprungligen
lanserats av studenter vid det berömda engelska universitetet.
Ett annat karakteristiskt drag för herrmode journalen av år 1926 var att den raka västlinjen
så småningom började försvinna efter ett kort om ock ärorikt gästspel. De långa smala snibbarna
på västen som äro så klädsamma framför allt för något mer fetlagda gentlemen kommo igen
fortare än man väntat. Modefärgen som under förra delen av året gick i rätt mörka nyanser
– 192 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
