Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kamaxeln. Om London- och Parisutställningarna må endast anmärkas att de 6-cylindriga
motorerna mer och mer triumfera på de 4-cylindrigas bekostnad liksom batteritändningen långsamt
tränger ut magnetapparaten. Om kompressorns och framhjulsdrivningens vara eller icke vara
för bilistiskt vardagsbruk gavs intet besked. En som man skulle ha trott definitivt övergiven
motorform, den 12-cylindriga V-motorn, återupplivades av Daimler som drivkraft för ett ytterligt
förfinat, raffinerat ekipage, vilket berövade Rolls Royce detta märkes position som världens
dyraste automobil.
Denna krönikas utrymme medger intet ingående på händelserna inom den internationella
bilsporten, och det torde vara tillräckligt att påpeka att den franska Bugatti dominerat de europeiska
racerbanorna samt att till den långa raden av Grand Prix lades ännu ett, nämligen det engelska,
vilket i oktober kördes för första gången på Brookland. Stor framtida betydelse torde de
ledande amerikanska bilorganisationernas beslut få om samarbete med motsvarande institutioner
i Europa, och en omedelbar följd härav blir upphörandet av de oformliga dubbla
världsrekordtabellerna, en för Europa och en för U. S. A.
Det ofta framförda önskemålet om en svensk personbilsindustri gick under 1926 åtminstone
preliminärt i uppfyllelse — ett faktum som torde få anses som det mest betydelsefulla inom
den inhemska motorvärlden. Volvo, eller »vagnen med stålmärket», som den populärt kallas
därför att detta traditionsrika och förpliktande märke placerats som emblem på kylaren, rullade
under året ännu på våra landsvägar endast i form av experimentexemplar, men sedan ett lån
ur manufakturförlagslånefonden beviljats väntades serietillverkningen kunna igångsättas. Ramar
levereras från Bofors, hjul och karosserier från Åtvidaberg, motorer från Pentaverken, och det
är meningen att även elektriska aggregat och andra liknande tillbehör skola få svenskt ursprung.
Vagnen är medelstor med för speciellt svenska förhållanden avpassad hjulbas och spårvidd
samt skall saluföras i den prisklass där de bättre, billiga amerikanska vagnarna hitintills saknat
allvarlig konkurrens. Ett annat uppryckningssymptom var utexperimenterandet vid
Thulinverken av en ny bil med högmodern motor och många konstruktiva finesser. Om de finansiella
förutsättningarna för tillverkning i större stil föreligga, är dock ännu okänt.
Den inhemska tävlingskrönikans viktigare data ha nedan tabellariskt sammanförts. Såväl
Sjöbotävlingen på en kilometerlång landsvägssträcka i närheten av Malmö samt det s. k.
T. T.-loppet (efter det klassiska engelska Tourist Trophy på Isle of Man) på Onsalahalvön utgjorde
lyckade försök att variera de hos oss hävdvunna formerna för hastighetstävling. Av större
betydelse var emellertid K. A. K:s vintertävling, som med start i Oslo förde deltagarna genom
Värmland och Dalarna till Stockholm och denna gång blev ett både för levande och dött
material ytterst påfrestande prov. De tävlandes vedermödor i snödrivorna gåvos en vidsträckt
publicitet, som icke torde ha varit utan sin stimulerande inverkan på vinterväghållningen i de
berörda landsändarna. Segern i tävlingens huvudgrupp gick till den minsta av samtliga
deltagande bilar, en Fiat. I den skandinaviska konkurrensen hävdade de svenska motormännen
även under 1926 sin överlägsenhet. Nordiska motorcykelmästerskapen i Oslos »Korketrækkere»
resulterade i seger för Sveriges nationslag och åtskilliga nya backrekord satta av svenska ryttare.
I en svensk-dansk motorcykeltävling, delvis förlagd till Skåne, delvis till andra sidan Sundet
belades första platserna i flertalet klasser likaledes av svenskar. Danska motormän deltogo med
framgång i S. M. K :s Majtävling och Novemberkåsan.
En för svenska motormän glädjande framgång på ett helt annat område än tävlingarnas,
vanns vid den stora årliga trafikkonferensen i Paris där våra nationella »röda trianglar»
godkändes som internationella varningssignaler. Godkännandet ifråga får betraktas som ett resultat
av K. A. K:s energiska arbete för saken. Både i Norge och Danmark uppgivas vederbörande
myndigheter hysa planer att genomföra system av varningssignaler med det svenska som
förebild. Vid nyssnämnda kongress antogs även en ny motorkonvention, som bl. a. väsentligt
kommer att underlätta turisttrafiken i bil mellan de till konventionen anslutna länderna.
Januari.
10. Stockholm. S. M. K:s racertävl. på Edsviken.
MOTORCYKLAR:
Solomaskiner, kl. A: A. H. Wahlberg, Rex, 1,00;
kl. B, sport: J. Berglund, A. J. S. 28,2;
landsvägsm.: E. Dahlberg, S. O. K., 33,0; kl. C, sport:
E. Lindberg, Sunbeam, 26,6, landsvägsm.: H.
Johansson, Dunelt, 36,2; kl. D, sport: F. v.
Malmborg, S. O. K., 24,7, landsvägsm.: H. Lindberg,
D. S., 36,9; kl. E. sport: F. Björkholm, Brough
Superior, 24,4, landsvägsm.: A. Öhlin, H. D.,
29,0; kl. E I, sport: E. Liljekvist, H. D., 28,3,
landsvägsm.: H. Lindkvist, H. D., 28,3;
racergrupp: E. Westerberg, H. D., 20,8 (rek.).
Sidvagnsmaskiner, kl. F, sport: C. E. Sik,
Huskv., 36,8, landsvägsm.: C. A. Larsson, Huskv.,
43,6; kl. G, sport: E. Westerberg, H. D., 25,3
(rek.), landsvägsm.: G. Westerberg, H. D., 35,8;
kl. G I, sport: I. Liljekvist, H. D., 30,9,
landsvägsm.: G. Liljekvist, H. D., 34,0.
AUTOMOBILER:
Kl. I, sport: S. Salén, Amilcar, 32,7; kl. II,
sport: Ina Bergsten, Fiat, 33,0, standard: H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
