Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1926 - Carl Swartz - Knut Wicksell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så var det när den stora riksstatreformen skulle genomföras. Swartz tvekade inför den mängd
av djupgående förändringar, som denna reform förde med sig, men när han såg att den var
nödvändig och att det fanns föga utsikt att en följande regering skulle förmå driva den igenom,
så tog han sitt parti. Naturligtvis medförde remissen opposition från snart sagt vartenda verk,
som väl erkände att reformen var utmärkt i och för sig men ville göra gällande att den var
omöjlig för det egna verket. Det var då som Swartz med något av de ganrla Vasakungarnas »döt
rätter och packer eder efter» förde saken till seger.
Jag har mött honom många gånger senare, och gemensamma intressen ha vid flera tillfällen
och på skilda områden fört oss till samarbete. Alltid var hans syn på frågorna saklig och nykter,
men på en gång mänsklig, Han hade ett levande intresse för vetenskapliga strävanden, och
särskilt kände jag alltid starkt den sympati, med vilken han följde arbetet pa att dra de sociala
och ekonomiska spörsmålen in under vetenskapens belysning.
Wicksell.
Professor Knut Wicksell avled måndagen den
3 maj i sitt hem i Mörby. Han var vid sin
bortgång 74 år gammal.
Erinrande om att Ellen Key gått bort några
dagar tidigare skrev en minnestecknare i Svenska
Dagbladet bl. a. följande:
Om båda skulle man kunna säga: »Ein Toter
ist gestorben». Ty ehuru de in i det sista voro
ovanligt varma och levande människor, hade dock
de idéer, vilka för dessa idealister gåvo tillvaron
värde, sjunkit ned mot horisonten, och ett nytt
släkte söker andra stjärnor än de som lyste över
deras livsverk.
Knut Wicksell var en typisk son av 80-talet,
denna 90-talets gråkalla förvår med atmosfär av
rysk nihilism och engelsk utilism, naturvetenskap
och filosofisk materialism, för vilken
studentföreningen Verdandi i Uppsala blev det mest
fulltoniga uttrycket i svenskt kulturliv. — Han kastade
sig icke in i »världsförbättrarebråket» med några
litterära eller politiska ambitioner. Han drevs
uteslutande av vetenskapsmannens sanningssägarepatos
med ett inslag av monomani, när det gällde kyrkans
dogmer. Wicksell var envetet övertygad om sin
antipatriotiska och antireligiösa ståndpunkts
intellektuella överlägsenhet, och han hade också
lyckats infoga sina åsikter i en personlig
sam-hällsåskådning, som han aldrig försummade något offentligt tillfälle att framlägga med det frejdiga
mod och den glada martyrmin, som fordom förde sådant folk till bålet men som nu i vårt fria
land icke förhindrade, att Wicksell omsider fick kunglig fullmakt som akademisk lärare. — — —
Såsom nationalekonom stod W. i främsta ledet, och på en tid, då den ekonomiska teorien
förflackades av historism och sociologi, arbetade han oförtrutet på dess vidare utbildning. Han
tillhörde den s. k. österrikiska skolan, och hans mest betydande vetenskapliga arbeten behandla
penningteorien, speciellt penningeräntans inflytande på varuprisen. Under och efter kristiden
förfäktade han i jämbredd med våra övriga svenska nationalekonomer med outtröttlig energi
nödvändigheten av att .stabilisera penningvärdet. De problem, som Wicksell ställde under debatt inom
den nationalekonomiska vetenskapen och de skarpsinniga bidrag han därvid lämnade till deras
lösning, försäkra honom ett varaktigare inflytande än hans många hugskott som samhällskritiker.
Knut
– 237 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
