Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitik och världshändelser. Av docenten Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Turkiets eftergift i Mosulfrågan avspeglade även en fas av italiensk politik.
Efter det närmande till England, som Mussolini företagit i slutet av 1925, kände
man i Angöra en ej ringa oro för möjliga steg från Italiens sida. Köpeskillingen
för detta anglobrittiska samförstånd, varav England höstade sin vinst i Mosul, blev
Abessinien, gent emot vilket Italien tydligen i viss utsträckning erhöll fria händer.
Denna uppgörelse sökte Frankrike på sommaren fruktlöst schacka med tillhjälp av
Nationernas förbund. Affären var en av de många 1926, som kastade ljus över
den tilltagande spänningen mellan de latinska stormakterna, Italien och Frankrike,
en spänning som tagit sig förut otänkbara former i smått och stort och
ackom-pagnerats av skandalösa avslöjanden, som givit eko över världen (fallet Garibaldi).
För sin på Medelhavet inriktade, numera på intet vis. bemantlade expansionspolitik
har det i folktal hastigt tillväxande Italien sökt bereda sig ryggen fri åt andra håll,
medvetet om att efter Locarno sammanhållningen icke är densamma mellan de
stater i öster och sydost, som förut graviterat mot Frankrike. »Lilla ententen»
förde sålunda under 1926 en närmast skugglik tillvaro. Rumänien under Averescus
regim har berett gynnsam mark för det italienska inflytandet, detta ehuru
Mussolini alltjämt undanhållit den efterträdda garantien för Bessarabien; med Grekland
har kontakten upprätthållits såväl före som efter störtandet av diktatorn Pangalos,
och det beträngda Bulgarien har hållits vid gott mod. Däremot försämrades under
året i hög grad Italiens förhållande till Jugoslavien, synbarligen obotligt efter det
»vänskapsfördrag» den förra makten i slutet av november avslöt med Albanien
och varigenom detta Jugoslaviens grannland i det närmaste antagit karaktären av
ett italienskt mandatområde. Fördraget i fråga, som torde ha slutits med Englands
goda minne, framkallade i Belgrad ej mindre än i Paris stor uppståndelse. Man
torde med viss rätt kunna beteckna det som den nya italienska medelhavspolitikens
första mogna frukt.
Ett oroligt hörn av Medelhavsbäckenet, Marocko, såg våren 1926 ett
förutvarande krigstillstånd förvandlas i det lugn, som vilar på bajonetter. Kväsandet av
riffkabylernas hövding Abd el Krim, ett resultat av Spaniens och Frankrikes
militära samverkan, bidrog utan tvivel att inåt stärka den spanska diktaturens
ställning. Spaniens försök att upprulla Tanger frågan — icke utan uppmuntran
av Italien ■— ha emellertid avvisats i likhet med dess anspråk på en ständig
rådsplats, varav följden blivit Spaniens utträde ur Nationernas förbund.
En av de andra planets stater, vilka under åren efter kriget spelade en viktig
roll, den tjeckoslovakiska republiken, intog 1926 en avgjort blygsammare plats i
det allmänna politiska spelet. Härtill bidrogo dels elakartade inrikespolitiska kriser
(bl. a. sensationsaffären Gajda), dels den omständigheten, att Benesj’s tjänster
som medlare och mellanhand blivit. umbärliga för stormakterna. Att
representanter för de starka tyska folkelementen nu för första gång togo sitt inträde i
regeringen framstod för många som ett vittnesbörd om statens tilltagande
konsolidering. Upprörda politiska och sociala förhållanden i förening med svåra skandaler
mot offentlig bakgrund satte sin prägel på utvecklingen i Tysk-Österrike; ständigt
nedtystat ville kravet på anslutning till Tyskland ogärna upphöra. Ungern ägnade
sig åt likvideringen av falskmyntningsaffären; kammarens upplösning i november
ledde efter omval (under öppen omröstning) till överväldigande regeringsmajoritet.
I en översikt över europeiska händelser 1926 må icke saknas en påminnelse om
de märkliga ehuru fåfänga förhandlingar, som på sommaren i hemlighet fördes
— 266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
