Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oerhörda påfrestningen kunde hålla sig så stabil. Den lägsta kursen noterades
vid årets början med 18.09, men genomsnittligt noterades i januari 18.14. I mars
höll sig kursen genomsnittligt i 18.13, därefter svängde valutan kring pariteten.
Till detta goda resultat medverkade naturligtvis i hög grad den ränteskillnad på
1 å 1 j/2 % till Londons favör, som rådde under året. Medan det engelska diskontot
oavbrutet stod i 5 %, höll Newyork 4 med undantag för tiden 22 april—12 augusti,
då räntan var 3 %. Det amerikanska kapitalet sökte sig följaktligen till London
i stor utsträckning och så torde också ha varit förhållandet med kapital från
Holland och Schweiz, vilka båda länder under hela året hade 3 % diskonto.
I detta sammanhang kan påpekas att Sveriges riksbank från 9 oktober 1925 och
ända till utgången av 1926 oförändrat höll A J/2 %.
Så småningom förrycktes hela den ekonomiska situationen i Europa av den
engelska kolstrejken. Englands industrier lamslogos till stor del, så att exempelvis
i oktober endast 5 masugnar voro i gång mot 147 i april. På hösten började
allvarliga farhågor yppas även i vårt land för brist på bränsle och det kändes därför
som en befrielse, då äntligen arbetet återupptogs i de engelska kolgruvorna.
Strejken hade till fullo visat, hur beroende världen är av att produktion och
internationellt handelsutbyte fortgå i vanlig utsträckning och i gängse fåror. Även
om kolbrytningen i andra länder kunde fylla ut behovet, räckte
kommunikationsmedlen ej till.
Sjöfarten profiterade kanske mest av alla näringsgrenar av kolstrejken, som
framtvang koltransporter ända från Nordamerika för att tillfredsställa Europas
behov. I juni började omslaget från den förutvarande stiltjen och därefter ökades
tonnagebehovet oavbrutet för att kulminera i oktober, varefter under de två
senaste månaderna på året en tillbakagång inträdde. Några av de viktigaste
frakt-noteringarna torde ett slag ha stigit ända till 150 % över dem, som noterades på
våren, men de gynnsamma frakterna motvägdes i hög grad av att kolpriserna
samtidigt stego med bortåt 200 %. Av de kolproducerande europeiska staterna drogo
Tyskland och Polen i hög grad fördel av den i England stoppade kolproduktionen.
I juni exporterade Polen 1,391,000 ton mot endast 704,000 månaden förut och i juli
hade man redan hunnit upp i 1,835,000 ton. Tysklands förut stora kollager hade
i oktober praktiskt taget försvunnit genom export till utlandet, trots att
kolbrytningen forcerades till det yttersta.
I Tyskland nådde depressionen sin höjdpunkt i januari, varefter en stadig
fortgående förbättring vidtog, som från årets mitt visade på stigande konjunktur.
Denna sammanhängde dock i hög grad med det genom kolstrejken framkallade
stillaståendet i Englands industri. Den tyska krisens början kan sammanställas
med rentenmarkens införande i november 1923. Under de därpå följande 2 y2
åren inträffade i Tyskland c :a 40,000 konkurser och likvidationer. De firmor, som
försvunno, utgjorde över 25,000 mera än de nya, som under tiden tillkommo.
Bankernas återhållsamhet med kredit och affärslivets avdomning gjorde att
bankernas disponibla penningetillgångar ökades och penningemarknaden blev lätt,
dock endast för kortfristiga placeringar. Medan upplåningen från U. S. A. för
investering i tyska kommun- och industriobligationer fortgick, kunde Tyskland i
Newyork placera 30 miljoner dollar i kortfristiga pengar. Likaså synas tyska
pengar ha flutit till London och även använts för spekulation i danska och norska
valutor. Dessutom återköpte tyskarna rätt stora poster i utlandet placerade hög-
— 276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
