- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjärde årgången (händelserna 1926) /
340

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1926. Av Axel Skagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den kris, om man skall använda ett så starkt uttryck, som valutaförhållandena,
kronstegringen, framkallade, innebär givetvis ett gott så till vida som målet endast
kunde vara ett: den norska kronan fullt återupprättad. Krisen, även om den
var hård, betecknade endast svårigheter på vägen mot målet. I hög grad ökades
dessa svårigheter av en faktor i näringslivets räkenskaper, som synes bli konstant.
Det är de höga skatterna.

Den beskattningsbara inkomsten i Norge enligt senast föreliggande statistiska
uppgifter, nämligen för budgetåret 1925—26, baserad på inkomsterna under
kalenderåret 1924, uppgick till 2,757 milj. kr. Samtidigt uppgingo de utdebiterade
kommunala skatterna till 330 milj. och den direkta inkomst- och
förmögenhetsskatten till staten (alltså icke medräknade tullar och allehanda andra avgifter) till
116 milj. De samlade direkta skatterna till stat och kommuner utgjorde alltså
446 milj. Det vill säga över 16 procent. En avsevärd avtappning på såväl
förmögenhet som inkomstkällor och ett avsevärt hinder för bildande av livgivande
kapital.

I detta avseende medförde året icke någon förändring.

Folket trycktes av en offentlig (statlig och kommunal) skuldbörda på 3 ^
miljarder kronor; skattebördorna följa som en oundviklig konsekvens. Här medförde dock
året ett gott tecken. Medan i förra årsöversikten måste påpekas, att kommunernas
skuld visade fortsatt tendens att stiga, kan för 1926 noteras, att det, oaktat några
kommuner på grund av gamla synder måst Ställas under offentlig administration,
arbetats med full förståelse för att budgeterna måste reduceras. Detta visade sig i
statistiken Över kommunalskulden, som företer en stegring av endast 4 miljoner mot
under de föregående åren en stegring från 50 upptill 200 miljoner per år.
Skuldökningen har hejdats, ett avgjort bättringssymtom, ehuru man måste komma därhän, att
skulden minskas med 50 milj. årligen, vilket motsvarar normal amortering.

I statsfinanserna spejade man förgäves efter en ljusning. Ett officiellt
meddelande lämnade den nedslående, om än icke oväntade, upplysningen, att
statsräkenskaperna för 1925—26 avslutats med ett underskott på 9 ^ milj. kr. Det
kontantmässiga underskottet är långt större, omkring 28 milj., vilket ger ett intryck
av hur tungt staten arbetat med hänsyn till driftkapital. Man trodde 1925, att
finanspolitikens närmaste mål, att få slut på underskottsbudgeterna, skulle vara
nått. Så mycket större blev besvikelsen. Med undantag av Abraham Berges budget
1924 ha alla statsbudgeter sedan nedgångsåren började visat underskott, och även
innevarande budget torde röna samma öde. »Tidens Tegn» skrev härom bl. a.:
Den sorgliga sanningen är alltså, att vi, alla ansträngningar till trots, ännu icke
nått första stationen på vägen till finansernas återupprättande. Ty det första
steget måste vara att skapa balans. Först därefter kan det vara tal om att gå
vidare — att avbetala på skulden och få ned skatterna. Regeringen var vid årsskiftet
sysselsatt med sina budgetförberedelser, och den gjorde säkert sitt yttersta, bl. a.
också därför att den säkerligen betänkte, att dess eget och högerpartiets öde beror
på den nya budgeten. Den har icke varit gynnad av omständigheterna.
Kronstegringen och den förvärring av tiderna, som är en följd av densamma, skapade också
nya svårigheter för finansministern. Men regeringen bildades på ett till och med
mycket radikalt nedskärningsprogram, och behovet av en nedskärning blev större
och icke mindre, sedan den övertagit ledningen. Våren 1926 hade stortingets
finanskommitté räknat ut, att kronstegringen krävde en nedsättning av budgeten med om-

— 340 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1926/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free