Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från rättslivet 1927. Av justitierådet A. Kôersner - Ändringar i arrende- och jordbrukslagstiftningen - Delning av jord å landet - Lagstiftning om försäkringsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från rättslivet 192.7.
Av justitierådet A. Köersner.
Ur 1927 års lagstiftning.
Ändringar i arrende- och jordbrukslagstiftning en,
Den allmänna arrendelagen (2 kap. i lag 14/6 07 om nyttjanderätt till fast egendom) 27/6 27 (S. F.
S.1) 283 och 286) har underkastats en genomgripande revision i socialt syfte. I sitt nya skick
innehåller arrendekapitlet först en avdelning Allmänna bestämmelser om jordbruksarrende,
upptagande hittills gällande stadganden, om ock förändrad i flere viktiga hänseénden, såsom
i fråga om arrendeavtalets form, arrendators arbetsskyldighet och rätt till ersättning för
förbättringar m. m. Helt och hållet nya äro de båda följande avdelningarna i kapitlet Om
jordbruksarrenden under bolag och med dem likställda jordägare samt Om jordbruksarrenden Under
fideikommiss, i vilka arrendators rättigheter blivit i alldeles särskild grad tillgodosedda. Kapitlet
avslutas med en paragraf under rubriken Om arrende för annat ändamål än jordbruk. Den särskilda
lagen 25/6 1909 Om arrende av viss jord å landet inom Narrland och Dalarna har 27/6 27 (S. F. S.
284—L285) reviderats och under rubriken Lag om arrende av viss jord å landet i Norrland och vissa
delar av Svealand utvidgats att omfaatta ej blott hela Dalarna utan även Värmlands län och delar
av Örebro län. Såsom komplement till den skärpta arrendelagstiftningen har antagits en ny, för
hela riket gällande vanhävdslag (lag 27/6 27, S. F. S. 287 ang. uppsikt å vissa jordbruk). Enligt
denna lag skall uppsikt genom s. k. jordbrukskommissioner hållas däröver att i fråga om viss jord
jordbruket icke så vanskötes, att dess vidmakthållande äventyras eller därigenom att nödiga
byggnader bortföras eller lämnas utan underhåll.
Delning av jord å landet.
Den nya skifteslagstiftningen trädde enligt K. K. 3/10 27 (S. F. S. 367) i kraft den 1 januari
1928. 11/11 27 (S. F. S. 407) och 25/11 27 (S. F. S. 416—422) och 22/12 27 (S. F. S. 475—478 och
495) utfärdades vissa tilläggsförfattningar bl* a. lantmäteriinstruktion och ny lantmäteritaxa. Under
1927 hava vissa av den nya lagstiftningen föranledda jämkningar införts i lag 18/6 25 ang» förbud
för bolag och förening att förvärva fast egendom, den s. k. ensittarlagen av 18/6 25 samt i 11 kap.
4 § vattenlagen. (S. F. S. 67—69.)
Genom K. K. 9/12 27 (S. F. S. 465) införde*s vissa föreskrifter beträffande försäkringar enligt
lagen 30/4 25 rörande skiften inom vissa delar av Kopparbergs län.
Vissa delar av K. F. 13/6 08 ang. jordregister hava ändrats genom K. K. 16/12 27 (S. F. S. 472
jmfr 473).
Lagstiftning om försäkringsavtal.
Bortsett från sjöförsäkring har svensk lag hittills i huvudsak endast reglerat den
offentligrättsliga sidan av det frivilliga försäkringsväsendet genom bestämmelser om kontroll från det
allmännas sida över försäkringsanstalterna. Efter att länge hava stått på dagordningen har nu även
frågan om det privata försäkringsavtalet blivit föremål för en utförlig lagstiftning, i det 8/4 27
utfärdats lag om försäkringsavtal tillika med ett antal tilläggslagar (S. F. S. 77—84). — Den nya
lagen om försäkringsavtal är indelad i fyra huvudavdelningar: om försäkringsavtal i allmänhet,
skadeförsäkring, livförsäkring samt olycksfalls- och sjukförsäkring. Lagens uppgift har varit att
alldeles särskilt skydda den svagare försäkringstagaren från att behöva ingå på alltför ofördelaktiga
avtalsbestämmelser, påfordrade av den starkare försäkringsgivaren. I detta syfte har åt vissa av
bestämmelserna i lagen givits kraft av tvingande lagbud, vilka icke kunna genom förbehåll i
försäkringsbreven uteslutas. Men bland de allmänna bestämmelserna märkes dessutom ett
stadgande, som lämnar domstolarna möjlighet att efter de föreliggande omständigheterna jämka på ett
kontraktsvillkor, när dess tillämpning skulle leda till uppenbar obillighet och det kan anses
överensstämma med god sedvänja inom försäkringsväsendet, att villkoret lämnas utan avseende. I
*) S. F. S. = Svensk Författningssamling 1927.
— 67 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
