Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolreformen. Av fil. dr. K. Nordlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skolreformen.
Av fil. dr Karl Nordlund.
en av 1927 års riksdag beslutade s. k. skolreformen är mycket vittfamnande
och har större eller mindre betydelse för hela den svenska skolan. Den har
först och främst en organisatorisk innebörd, men den åsyftar även, delvis
i direkt samband med den organisatoriska reformen, en pedagogisk omgestaltning
av skolans inre arbete. Förutom genom den departementala beredning, som
närmast föregick framläggandet av den kungl. propositionen, har reformens
framläggande förberetts genom tre större utredningar, nämligen 1) den åt dåvarande
läroverksöverstyrelsen med tillkallade sakkunniga anförtrodda
gymnasieutredningen, vilken påbörjades våren 1913 och vars utredningar för slutlig utarbetning
överlämnades till 2) skolkommissionen, vars under åren 1919—1922 fullföljda och
avslutade utredning omfattade skolfrågan i hela dess vidd; slutligen 3) 1924 års
skolsakkunniga, vilka med utgångspunkt från de över skolkommissionens
betänkande och förslag avgivna yttrandena utarbetade och år 1926 framlade en
utredning, som med stöd av utarbetade alternativa undervisningsplaner kritiskt
analyserade olika framförda uppslag och i vissa punkter framlade positiva förslag.
Bland de över skolkommissionens betänkande avgivna yttrandena måste en
särskild betydelse tillmätas skolöverstyrelsens omfångsrika utredning, egentligen
sönderfallande i två, den ena avgiven av dess av folkskole- och yrkesskoleavdelningarna
bildade majoritet, den andra av dess läroverksavdelning.
Skolreformen berör till sin organisatoriska sida företrädesvis följande tre
huvudproblem: 1) frågan om botten- eller enhetsskolan, 2) frågan om gymnasiets
organisation, 3) frågan om flickornas undervisning.
Bottenskolereformen har, sådan den i vårt land av ålder fattats, varit avsedd att
giva den allmänna folkskolan en mer central plats i skolsystemet på det sätt, att
folkskolan i största möjliga utsträckning bleve grundskola för de högre skolorna.
Det program, som av folkskolans egna målsmän i allmänhet vunnit anslutning, har
inneburit, att den avslutade, odifferentierade folkskolan skulle bliva denna allmänna
grundskola. Men eftersom vår svenska folkskola, när detta program i början på
1880-talet genom Fridtjuv Berg fick sin utformning, var sexårig, så blev
genomförandet av sexårig bottenskola reformsträvandenas mål. Detta ortodoxa program
har fasthållits, även sedan folkskolan på sina håll, särskilt i vissa större städer,
utvecklats till sjuårig och, den år 1919 utfärdade nya undervisningsplanen för
folkskolan meddelat kurs- och timplaner jämväl för sådan sjuårig folkskola. Sedan
år 1909 har detta bottenskoleprogram i allt större utsträckning partiellt
förverkligats, i det att genom ett riksdagens beslut vid denna tidpunkt skapades en ny
skoltyp, den 4-åriga kommunala mellanskolan, närmast avsedd att å vissa mindre
orter avlösa den sexåriga statsunderstödda samskolan ävensom att upprättas å orter,
där en högre skola ännu icke finnes men var av behovet påkallad. Den
kommunala mellanskolan, vilken leder fram till realskolexamen, har sedermera
upprättats i ett stort antal mindre städer, köpingar o. d., men även anordnats som en
de gamla läroverken supplerande skolform i några av rikets största städer. I
viss mån har detta bottenskolesystem ytterligare utbyggts genom 1918 års av
riksdagen beslutade organisation av de praktiska ungdomsskolorna, vilka skulle
bygga på folkskolans sjätte eller sjunde klass.
_ 78 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
