Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy 1927. Av kommerserådet Axel F. Enström
- Maskinteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mottogo ett flertal teknikens män lagerkransen honoris causa. Iron and Steel Institute
utdelade sin förnämliga Bessemer-medalj till tvenne svenskar, överingenjören Axel
Wahlberg och professorn C. Benedicks.
Det svenska tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet riktades under året med
tvenne betydelsefulla initiativ, i det att Jernkontoret beslöt inrätta en särskild
stålforskningsverksamhet, och cellulosaindustrien förmedelst en betydande donation
lade grunden till en forskningsprofessur på cellulosaområdet. Den numera så
viktiga tekniska forskningen på jordbruksområdet fick under året en ny organisation
genom bildandet av Jordbrukstekniska föreningen.
Maskinteknik.
Ångkrafttekniken kunde under året inregistrera ytterligare framsteg. För större
kraftverk stabiliserades ångtrycket vid 35—40 atm. och flera installationer av
denna kategori kommo till utförande. Kolpulvereldningen blev för större enheter
förhärskande. En typisk storstation efter dessa moderna linjer nådde sin
fullbordan på europeisk botten — Klingenbergverket i Berlin med 3 st. 70,000 kw.
aggregat. En väldig ångpanneenhet installerades i Fordverken i Detroit om 250,000
kg. pr t. ångproduktion och med en avdunstning av 67 kg. pr m2 och t. En
intressant ångpannetyp särskilt avpassad för reservkraft, konstruktion N. Forsblad, kom
till uppsättning i Västerås kraftverk, karaktäriserad av en så hög avdunstning som
180 kg. pr m2 och t. och med en uppeldningstid av endast 13 minuter. Av
ångpannetyper i 100 atm.-klassen tilldrog sig Benson-pannan särskild uppmärksamhet,
installerad i Siemens kabelverk i Berlin. I denna pannkonstruktion övergår vattnet
till ånga vid den kritiska punkten, d. v. s. vid ett tryck av icke mindre än 235 atm.
I strävandena att höja ångkraftalstringens ekonomi har även försökts att
seriekoppla två media, t. ex. kvicksilver och vatten i det s. k. kvicksilverturbinsystemet.
Den tekniska framgången har varit obestridlig, men kvicksilvret har ställt sig för
dyrt. Ett nytt uppslag framkom att ersätta kvicksilvret med difenyloxid.
Problemet att på ett ekonomiskt sätt täcka de skarpa belastningsspetsarna i
elektricitetsverkens belastning var föremål för ingående behandling och diskussion.
Den Ruthsska ångackumulatorn framgick härvid såsom den synbarligen i regel
billigaste anordningen. Stora spetscentraler enligt detta system planerades under
året, t. ex. en anläggning för Charlottenburg på 40,000 kw och 110,000 kwh.
Distributionsanläggningar för värmeånga tilldrogo sig. ökat intresse, särskilt i
Tyskland, och ett flertal anläggningar tillkommo. Storprojekt för dylik
centralisering framlades för staden Berlin ävensom för staden Paris.
Hesselmans dieselmotor gjorde sin entré på världsmarknaden.
Problemet att konstruera en automatisk växel mellan motor och drivaxel
bearbetades ivrigt på många håll. Fr. Ljungströms »spontan»-växel tilldrog sig
framför andra uppmärksamhet.
En bilbuss med högtrycksångmaskinsystem demonstrerades i Cleveland, U. S. A.
Ett lok för 60 atm. ångtryck avprovades i Tyskland, varvid preliminärt
uppnåddes en bränslebesparing av c:a 30 %.
Högångtryck (38 atm.) kom även till användning om skeppsbord, i det att
kanalångaren »King George V», försedd med Parsonsturbiner, kom i drift med
goda provningsresultat.
Ett nytt framdrivningssystem för fartyg, av tysken Börner, tilldrog sig stor
uppmärksamhet. Idén är att efter mönster av fiskarnas, särskilt hajens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1927/0134.html
