Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskostnaderna. Av sekreteraren i Socialstyrelsen Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes vara en avsevärd sänkning av byggnadskostnaderna (material- och
arbetskostnader).
Skatteposten försköts uppåt med en enda enhet den 1 april, till följd av kraftiga
stegringar av kommunalskatten å ett antal orter, vilka icke till fullo motvägdes
av samtidiga sänkningar. De underrättelser om budgetbehandlingen för år 1928 i
städerna, som inlupit under slutet av 1927, giva vid handen, att de nya
kommunalskatterna, när de införas i indexberäkningarna den 1 april 1928, komma att
medföra någon om ock ringa nedgång av skatteindexen. — Något större inverkan
skulle däremot den sänkning av inkomstskatten från 160 till 150 % hava, vilken
föreslagits av regeringen. — Skatteindexen är numera den högsta för någon av
huvudposterna näst hyresindexen. Det bör härtill ytterligare anmärkas, att beräkningarna
gälla inkomster av den för arbetarklassen typiska nivån och något däröver. Skulle
däremot kalkylerna utföras med utgångspunkt från de skatter, som påvila hushåll
med vanliga medelklassinkomster, bleve skatteindexen ej så litet högre. På
levnadskostnadsindexen i dess helhet komme dock en dylik omräkning icke att utöva
synnerligen stort inflytande.
Av varuposterna har som nämnt bränslet under året undergått de största
prisändringarna. Framförallt gäller detta kol- och kokspriserna, vilka vid årets början
lågo högt som en följd av den då nyss avslutade stora kolkonflikten i England.
Prisfallet under loppet av året har återfört detaljhandelspriserna på kol till ungefär
samma nivå som före konflikten, medan koks vid årets slut fortfarande stod något
högre. — De för de flesta enskilda hushåll betydelsefulla taxorna för gas och
elektrisk ström ha, särskilt i samband med statbehandlingen för 1928, sänkts i ej så få
av våra större städer.
Beträffande beklädnadsartiklar fortgick det långsamma prisfall, som
karakteriserade 1926, även under förra hälften av 1927. Sedermera ha
världsmarknadspriserna å flera av de viktigaste hithörande råvarorna, bland vilka särskilt böra
nämnas bomull samt hudar och läder, stigit starkt och det är snarast ägnat att
förvåna, att detaljhandelspriserna hittills icke tagit större intryck därav än som
faktiskt skett. För de flesta av socialstyrelsen noterade artiklar stodo priserna vid
årets början och slut på ungefär samma höjd.
Samma allmänna omdöme kan fällas om de varuposter och andra noteringar, som
sammanfattas under rubriken övriga utgifter. Några under året inträffade smärre
förskjutningar äro knappt nämnvärda.
Däremot ha prisfluktuationerna varit många och ganska stora bland födo- och
njutningsämnen, även om resultatet till sist blivit, att de i huvudsak vägt upp
varandra. Av tabellen synes, hur indexen för livsmedel sjönk ganska kraftigt
under förra halvåret; den under sommaren nådda lägsta punkten eller 148
betecknar den lägsta hittills konstaterade nivån efter kriget. Man får gå
tillbaka ända till tiden strax före ransoneringens början på hösten 1916 för att
finna lika låga siffror. När livsmedelsindexen stod som allra högst, på våren 1919,
voro priserna betydligt mer än dubbelt så höga som i somras (högsta läget för
livsmedelsindexen inträffade den 1 april 1919 med 327). Mätt med kristidens mått
är visserligen den under hösten 1927 timade uppgången till 154 den 1 oktober föga
betydande och upp till hälften av toppnivån kommo vi ej heller då, men icke desto
mindre ansågs nog prisfördyringen rätt kännbar, i synnerhet som den berörde en
— 161 —
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
