Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ur Stockholms liv och leverne 1927
- Rekordmässigt bostadsbyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ur Stockholms liv och leverne 1927.
Rekordmässigt bostadsbyggande.
Byggnadsverksamheten i Stockholm uppnådde under 1926 en livaktighet, som vid förra
årsskiftet betecknades såsom rekordmässig. Men erfarenheterna under 1927 visade att kulmen
icke nåddes förenämnda år. Antalet nytillkomna lägenheter i inre staden beräknades för
1927 till 5,979 om tillsammans 14,206 eldstäder. År 1926 voro motsvarande siffror resp. 4,540
och 11,948. Stegringen 1927 var sålunda icke obetydlig. Även ytterområdena hade att uppvisa
en liknande ökning i byggnadsfrekvensen. Här tillkommo 1,004 nya lägenheter om sammanlagt
3,306 eldstäder, medan motsvarande siffror under 1926 voro 839 resp. 2,980. Enbart under
tredje kvartalet 1927 fullbordades i Stockholm 2,348 nya lägenheter om tillsammans 6,194
eldstäder. För nämnda kvartal nådde dock 1926 nästan lika höga siffror, nämligen 2,326
lägenheter om 5,958 eldstäder.
Den sålunda inträdda ökningen i antalet nya lägenheter motsvarades av en stark stegring
i antalet flyttningar. Oktoberflyttningen 1927 har sålunda betecknats såsom exceptionellt livlig:
i runt tal 14,000 flyttningar, medan det livliga lägenhetsbytet 1926 stannade vid en siffra, som
låg någonstädes mellan 10- och 11,000; några exakta tal kunna helt naturligt icke anges.
Särskilt kraftig var byggnadsverksamheten på de områden, som tidigare disponerats för den
industriella verksamheten vid Rörstrand och Atlas-Diesel. Det beräknades att enbart på
Atlas-området omkring 6,000 personer flyttade in under höstens lopp. Trots den intensitet, varmed
arbetet överallt bedrevs, voro emellertid åtskilliga hus icke färdiga att tagas i bruk på ordinarie
flyttningsdagen, ett förhållande som i början vållade hyresgästerna åtskilligt besvär och
åtskilliga olägenheter.
Av de offentliga byggnadsarbetena torde den till midsommartiden fullbordade ombyggnaden
av Stockholms centralstation ha varit det betydelsefullaste och i varje fall det mest observerade.
De genom ombyggnaden tillkomna eller utvidgade lokaliteterna togos succesivt i bruk
allteftersom ombyggnaden fortskred, men den 17 juni kunde byggnaden invigas i sin helhet, vilket
skedde under vederbörliga högtidligheter och med konstaterande att Sveriges huvudstad
äntligen fått en fullt modern, och i alla hänseenden presentabel huvudbangård. Bland de
restaurerade lokalerna var också den kungliga väntsalen, som dekorerats av Filip Månsson.
Öppnandet av den ombyggda restaurangen förlöpte icke utan, den vanliga kontroversen om
serveringsrättigheterna.
Under våren fullbordades Stockholms högskolas nybyggnad vid Norrtullsgatan för de
stats- och rättsvetenskapliga samt humanistiska fakulteterna; byggnaden invigdes med en solenn
akt den 20 maj, varvid också firades högskolans femtioårsjubileum; konungen uppvaktades
därvid på »Spökslottets» gård av studenterna. I samband med jubileet ägde den 21 maj i
Stadshuset promotion rum av hedersdoktorer samt doktorer efter avlagda prov, varpå vidtog
en ståtlig bankett i Gyllene salen och bal i Blå hallen.
I slutet av september invigdes den stora nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus, som är avsedd
till ett hem för Röda korsets sjuksköterskeskola. Röda korsets eget sjukhus med sköterskehem
intill Tekniska högskolan vid Valhallavägen togs under högtidliga former i bruk redan den
5 september.
Under året fullbordades också den nya kommunala mellanskolan i hörnet av Fridhemsgatan
och Drottningholmsvägen på Kungsholmen; vissa dekorativa uppgifter anförtroddes åt
konstnären Bertil Damm. Däremot nådde icke det nya Stadsbiblioteket under året den grad av
fullbordan, att det kunde invigas. Endast filialen på Söder, belägen Götgatan 48 och omfattande
ett bokbestånd på 20,000 band, öppnades för allmänheten. Omkring huvudbyggnaden vid
Sveavägen utspelades under året en ganska häftig strid beträffande dekoreringen av.
tidskriftsrummet. Resultatet av en utlyst pristävlan mottogs med starkt missnöje från
konstnärshåll, och mot Bonniernämnden, som bar ansvaret, riktades svåra anklagelser, vilka dock
tillbakavisades av nämnden. Mot slutet av året löstes äntligen frågan om tidskriftsrummets
dekorering så att planen på väggmålningar uppgavs och i stället beställdes en
60,000-kronorsgobeläng av konstnären Hilding Linnqivist. Dekoreringen av sagorummet uppdrogs åt
konstnären Nils Dardel. Arbetet på Kungliga bibliotekets flyglar, som igångsattes våren 1926, pågick
hela året 1927 och beräknas vara fullbordat i februari 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1927/0174.html
