Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flygning 1927.
1927 måste betecknas som ett aviatikens märkesår, främst genom den första Atlantflygningen,
utförd av den unge svenskättade amerikanske flygaren Charles Lindbergh och följd med den
mest intensiva spänning av hela den civiliserade världen. Efter Lindberghs bragd följde en
rad lyckade och misslyckade flygningar över Atlanten och över Stilla havet från San Fransisco
till Honolulu, en långdistansflygning från Newyork till Japan över Atlanten, Europa och Asien
samt en rad andra mer eller mindre uppmärksammade långdistansflygningar.
Under årets första månader ägnades såväl i Förenta staterna som i Frankrike stor
uppmärksamhet åt förberedelserna för en flygning utan mellanlandning mellan Newyork och Paris eller
Paris och Newyork; det gällde att vinna det av amerikanen Orteig uppsatta s. k. Orteigska
priset på 25,000 dollar för den första non stop-flygningen över Atlanten. Det första försöket
gjordes av två av Frankrikes mest berömda flygare, Nungesser och Coli, med ett hydroplan
»Vita fågeln», utrustat med en 400 hkr. Lorraine-Dietrich-motor. Starten skedde kl. 5,21 på
söndagsmorgonen den 8 maj med Newyork som mål. Nästa kväll underrättade »officiella»
meddelanden från Newyork Paris om att flygarna lyckligt kommit fram, men senare på natten
visade det sig, att dessa underrättelser icke voro korrekta. Den entusiasm, som de första
underrättelserna utlöst i Paris, förbyttes snart i djup sorg; flygarna voro och förblevo borta.
Under tiden företogos på andra sidan Atlanten ivriga förberedelser för den stora flygningen.
De främsta aspiranterna voro den svenskättade flygaren i amerikanska postverket Charles
A. Lindbergh, vars fader i späda barnaåren kommit över till U. S. A. från Skåne,
Nordpols-flygaren kapten Byrd, marinflygaren kommendör Noel Davis, den franske flygaren René Fonck
samt civilflygaren Clarence D. Chamberlin, som skulle föra det av italienaren Bellanca
konstruerade s. k. Bellanca-planet, med vilket Chamberlin och Bert Acosta en tid innan hade slagit
nytt världsrekord i uthållighetsflygning; de voro uppe i över 51 timmar.
I mitten av maj kommo telegram från Newyork om att Charles Lindbergh flugit dit från
Kalifornien med en liten Ryan-maskin, som han kallade »Spirit of St. Louis». Telegrammen
förmälde också att Lindbergh hade för avsikt att så snart han översett sin maskin starta ensam
i sin lilla landmaskin — liten i jämförelse med de stora maskiner, som särskilt konstruerats
för några av Atlantflygarna — och att han endast inväntade lämpligt väder. Att han var en
skicklig flygare, som vetat att klara sig ur de till synes mest hopplösa situationer under de
gångna åren, att han räddat livet genom att hoppa ut med fallskärm ur störtande maskiner
icke mindre än fyra gånger, att han inom hela den amerikanska flygarvärlden gick under
smeknamnet »den flygande dåren», detta och mera till i samma stil fick världen veta under de
väntans dagar, som nu följde. Dessa dagar blevo emellertid icke många. Kl. ^ 8 på morgonen
amerikansk sommartid den 20 maj startade Lindbergh med sin »Spirit of St. Louis» från
Vinjettbilden: Karta utvisande route och tidpunkt för de under året fullbordade flygningarna över Atlanten
samt för Ruth Elders och Haldemans öster om Azorerna avbrutna färd.
— 187 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
