Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1927 - Axel Ringvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Vasateatern var även Axel Ringvall med bland de engagerade och härmed börjar hans
egentliga era som en av operettens främsta och mest populära krafter. En av hans första
roller blev markis Inmari i »Geishan», med vilken han slog igenom som knappast någon annan
skådespelare vid de Ranftska scenerna. De löften han gav med denna roll infriade han sedan
i rikaste mått under det kvartssekel, då han sedan var den Ranftska operettens främsta namn.
Bland hans otaliga roller under denna tid kunna nämnas Calchas i »Sköna Helena»,
Lam-bertuccio i »Bocaccio», fängelsedirektören i »Läderlappen», Ollendorff i »Tiggarstudenten»,
Gorniski i »Niniche», Conder i »Dollarprinsessan», furst Lothar i »En valsdröm»,
generaldirektören i »Frånskilda frun», pontevedrinska sändebudet i »Glada änkan» o. s. v.
»Axel Ringvall står som exponenten för operettens konst i dess bästa form, den som man så gärna
kallar den klassiska, även när den råkar vara »modern». Axel Ringvall var född till operettkomiker,
hans härliga lynne, hans esprit och gemyt förenades med en cloquentia corporis, som var sällsamt
fördelaktig, och den popularitet operetten åtnjöt under decennierna närmast kring sekelskiftet har
han därför en högst betydande andel i . . . Det har mer än en gång på goda grunder ansetts, att
Axel Ringvall haft en konstnärlig mission att fylla inom det rent dramatiska, ifall omständigheterna
på allvar fört honom inom råmärkena för denna konst. Men sin ärestod i den sceniska konstens
värld har Axel Ringvall rest sig i sin egenskap av en av de allra främsta, ja kanske den främste
operettkomiker, som vårt land sett och njutit av till nu.» (E. Lj. i Svenska Dagbladet.)
Fredrik Tigerhielm, f. 1841. Utexaminerad från Skogsinstitutet 1867, jägmästare i Södra Lycksele
revir 1869, skogsinpspektor i Jämtlands distrikt 1876, överjägmästare i Mellersta Norrlands distrikt
1889 och i Gävle—Dala distrikt 1892—1904. Domänintendent i Jämtlands län 1883—1892, v.
ordförande i länets hushållningssällskap, i många år^ ordförande i Föreningen för skogsvård i
Norrland. Död 3 jan.
Helmer Flygt, f. 1857. Efter skolstudier och teknisk utbildning erhöll han anställning vid
Munksunds sågverk samt därefter vid Skönvik. Disponent för trävaru a.-b. Karlsvik 1885 och för
Graningeverken 1901—1911. Styrelseledamot i Trävaruexportföreningen och Sågverksförbundet, v.
ordförande i styrelsen för Pappersmassaförbundet. Död 3 jan.
Harry Wennberg, f. 1872. Vistades i utlandet 1888—1892 och etablerade vid hemkomsten en
frimärksaffär i Stockholm. Var en av våra främsta filatelister. Ekonomichef i Kronprinsessans
centralråds distributionsbyrå för landstormens beklädnad 1916—>1920, tog 1921 initiativ till
Land-stormsförbundets garantiförening och har även i övrigt uträttat mycket för det frivilliga försvaret.
Propagandachef och kassaförvaltare i Svenska flaggans dags styrelse. Konsul för Panama 1910,
generalkonsul 1924. Död 4 jan.
Fredrik Tigerhielm.
Helmer Flygt.
Harry Wennberg.
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
