Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Brunskog.
(Se föreg. sid.)
Fredrik Hedlund.
Leander Engström.
Henrik Krogh, £. 1886. Ägnade efter studier vid Wilhelmsons målarskola sitt intresse åt ciselering
och textilkonst, kom slutligen att ägna sig åt keramik. Utgav ett album teckningar från trakten
kring Hammarby sjö. »Idylliker och traditionalist i bästa mening var han i sina landskapsmålningar
och i de landskap med motiv från Hammarby, som han med stor smak och finhet målade al secco
i Stadshuset». (Dr Karl Asplund i Svenska Dagbladet). Död 2 febr.
Fredrik Hedlund, f. 1864. Anställd vid teatersällskap i Newyork 1886—1889. Tillhörde efter
hemkomsten August Lindbergs sällskap 1889—1890, var sedan i flera repriser bunden vid Dramatiska
och Svenska teatrarna samt Vasateatern, direktör för Folkteatern 1914—1915 och 1918—1926. På
sin tid en av Stockholmsscenens mest uppskattade komiska skådespelare. Bland hans roller kunna
nämnas Reif von Reiflingen i »Krig i fred», Crawshay i »Amatörtjuven», John Worthing i »Mister
Ernst», Cyrus Martin i »Annonsera» m. fl. Död 3 febr.
Leander Engström, f. 1886. Elev vid Konstnärsförbundets målarskola 1908—1909, hos Henri »
Matisse i Paris 1909—1910, studerade i Paris till 1912. Han är representerad i Nationalmuseum,
i prins Eugens och Thorsten Laurins samlingar, i Göteborgs museum samt i Oslo och Köpenhamns
museer. »Hans huvudverk ligger avgjort inom stafflimåleriet och landskapsskildringen. ;Som
porträttmålare har han åstadkommit några karaktärsfulla saker, och det vildromantiska, som fanns
hos honom i hög grad, har drivit honom till lössläppta romantiska kompositioner som
’Skeppsbrott’. Men Norrlandslandskapen äro dock hans mest egenartade och starkast kända verk, och
hans minnesvård i svensk konsthistoria skall resas i norrlandsgranit». (Dr Karl Asplund i Svenska
Dagbladet). Död 6 febr.
Gustaf Lindborg, f. 1875. Fil. kand. 1899, fil. lic. 1907. Sedan 1911 rektor vid högre folkskolan,
sedermera kommunala mellanskolan i Tranås. Utövade en omfattande verksamhet som föreläsare
dels i populärvetenskapliga ämnen, dels på det teosofiska området. Utgav flera läroböcker, dikter
och starkt personligt präglade pedagogiska uppsatser (»pjoskpedagojan»). Död 6 febr.
Laura Netzel, f. 1839 i Finland. Gift med professorn N. N. Netzel, änka 1914. Började tidigt
komponera och har av trycket utgivit 92 musikverk, däribland »Stabat Mäter» och »Adaption
Symphonique». Uppträdde i många år vid konserter som orkesterledare och skapade sig ett känt
namn även som filantrop. Sålunda deltog hon i stiftandet av barnsjukhuset Samariten och asylen
för husvilla kvinnor. Död 10 febr.
Eugéne Lewenhaupt, f. 1849. Student 1868, fil. kand. 1876, fil. hedersdoktor 1893. Amanuens vid
Uppsala universitetsbibliotek 1882, förste amanuens 1884—1896, universitetsbibliotekaries namn 1896.
Övertog samma år Säbylunds fideikommiss. I många år sekreterare i Svenska litteratursällkapet och
redaktör för tidskriften Samlaren. En mycket uppmärksammad författare på det kultur- och
litteraturhistoriska området. Hedersledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet, vice ordförande i föreningen Örebro läns museum,
inspektor över Karolinska läroverket i Örebro sedan 1914. Död 11 febr.
— 242 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
