Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Christenson. Ragnar Schlyter. Vilhelm Gyllensvärd.
som utkommit i sju delar med en mängd upplagor, Lars Hiertas riksdagsmotioner och anföranden,
Hiertas självbiografi, »Bakom riksdagens kulisser» samt en memoarsamling »Hemma och i
Uppsala». Föreläste vid Allm. Valmansförbundets upplysnings- och medborgarkurser och verkade
som populärvetenskaplig föreläsare. Död 23 sept.
Adolf Unger, f. 1838. Anställdes vid unga år som ledare vid den värmländska järnindustrin,
ägare av Henriksholm i Dalsland från 1875, arrenderade i slutet av 1870-talet Gnarps masugn,
grundlade såg, träsliperi och mekanisk verkstad vid Lottefors, verkställande direktör 1900 i
Adolf Ungers industriaktiebolag.. Kommunalman och landstingsman, ledamot av riksdagens första
kammare 1886—1890. Död 24 sept.
Vilhelm Gyllensvärd, f. 1852. Student 1870, medarbetare i Nord. Familjebok 1883, e. o. tjänsteman
i överståthållarämbetet 1885, e. o. kanslist hos Stockholms stadsfullmäktige 1888, ord. 1892,
registrator 1895—1919. Kyrkonotarie i Storkyrkoförsamlingen. »Räknades till våra förnämsta
stockholmskännare och vann erkänsla och auktoritet ej blott för sitt pietetsfulla hävdande av
gångna tiders och kulturers rätt och krav utan även för sin praktiska och sunda syn på den
nödvändiga utvecklingen.» (Svenska Dagbladet). Död 29 sept.
Ragnar Schlyter, f. 1845. Student 1863, fil. kand. och fil. dr 1868, fil. jubeldoktor 1918, docent
i Lund 1869, lektor i Karlskrona 1872—1911. Landstingsman, kommunalman, en följd av år
ordf. i frivilliga fattigvården i Karlskrona, livligt verksam på det sociala området i övrigt, ägnade
i många år sina krafter åt nykterhetssaken. Har utgivit flera arbeten på den latinska
språklärarens område samt en mängd uppsatser och skrifter i nykterhetsfrågan. Död 7 okt.
Anders Christenson, f. 1859. Student 1877, med. kand. 1882, med. lic. 1887. Andre stadsläkare
i Skara s. å., förste stadsläkare 1901, bataljonsläkare vid Skaraborgs regemente 1889,
regementsläkare vid Smålands husarregemente 1899 och vid Skaraborgs regemente 1907, fördelningsläkare
vid tredje arméfördelningen 1911, överfältläkare 1916—1919, stadsläkare i Mariestad 1919.
Kommunalman i Skara och Mariestad, ordf. i Svenska Röda korsets sjunde krets, ledamot av
Krigsvetenskapsakademien 1917. Död 8 okt.
Knut Bildt, f. 1854. Underlöjtnant vid Livregementets dragoner 1871, löjtnant 1875, löjtnant vid
generalstaben 1882, major där 1891, överstelöjtnant vid Smålands husarregemente 1893, överste
där 1896, sekundchef vid Livregementets dragoner 1902, generalmajor samt generalintendent och
chef för arméförvaltningens intendentsdepartement 1904, chef för generalstaben 1905—1919,
generallöjtnant 1910, general 1919. Ledamot av riksdagens första kammare 1897—1908, av
Krigs-veténskapsakademien sedan 1891 och av Örlogsmannasällskapet sedan 1907. »Då B. lämnade
den aktiva tjänsten i juli 1919, uttalade dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet inom
en krets av krigsmän sitt uppriktiga, av varm känsla burna tack för vad den avgående
generalstabschefen uträttat i försvarets tjänst och särskilt för hans stora insatser på den militära
försvarsberedskapens område. Erkännandet var mer än väl förtjänt.» (L. T—n i Svenska
Dagbladet). Död 13 okt.
— 256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
