Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Rune.
Oscar Silverstolpe.
Erik Naumann.
Waldemar Leeb-Lundberg, f. 1882. Student 1900, fil. kand. 1904, fil. lic. 1908, fil. dr 1909.
Lektor vid h. allm. läroverket i Luleå 1917, rektor där 1921, rektor vid h. aflm. läroverket i
Jönköping 1927. Sekreterare i styrelsen för Svenska Röda korsets 15 :e distrikt 1919—1926,
populärvetenskaplig föreläsare och skriftställare. Död 20 okt.
Axel Rune, f. 1866. Student 1884, hovrätts examen 1887, vice häradshövding 1892, förste rådman
i Västervik 1896, borgmästare där 1902. Ledamot av riksdagens andra kammare 1906—1917, av
första kammaren sedan 1917. Ordf. i norra Kalmar läns landsting, överrevisor vid statsbanorna.
Död 21 okt.
Oscar Silverstolpe, f. 1856. Underlöjtnant vid Närkes regemente 1875, löjtnant 1880, kapten 1891,
löjtnant vid generalstaben 1883, kapten 1888 och major 1895, överstelöjtnant vid Norra skånska
infanteriregementet 1899, överste och chef för Älvsborgs regemente 1903 och för Norra skånska
infanteriregementet 1906, generalmajor 1908, militärbefälhavare på Gotland 1908—1912. Död 21 okt.
.Erik Naumann, f. 1882. Student 1901, fil. kand. 1905, fil. lic. 1909, fil. dr 1911. E. o. amanuens
i riksarkivet 1909, amanuens 1910, andre arkivarie 1917, förste arkivarie 1921. Tillhörde
redaktionen av Svenskt biografiskt lexikon. »Naumann har i riksarkivets inre verksamhet gjort en
viktig insats, särskilt genom sin eminenta sakkunskap rörande frihetstidens och den gustavianska
tidens förvaltning, och behärskade som ingen de viktiga riksdagshandlingarna från 1700-talet.»
(N. A. i Svenska Dagbladet). Död 26 okt. , ,
Emil Nilsson, f. 1844. Student 1867, med. kand. 1873, med. lic. 1879, med. hedersdoktor 1900.
Andre bataljonsläkare vid Norra skånska infanteriregementet 1879, vid Närkes regemente 1882
och vid Kronprinsens husarregemente 1883, förste bataljonsläkare vid Skånska dragonregementet
1884, regementsläkare där 1895—1906, fördelnirigsläkare i reserven sistnämnda år. Kommunalman
i Ystad, livligt verksam som författare i medicinska och folkhygienska frågor. Erhöll ett första
pris av Svenska läkaresällskapet 1899 för en folkskrift om tuberkulosen. Död 29 okt.
Henrik Kylberg, f. 1872. Efter studier vid Alnarp förvaltare på Kulla-Gunnarstorp 1902, vid
Alnarp 1905, disponent vid Allm. svenska utsädes a.-b. i Svalöf 1909, verkställande direktör i
a.-b. Baltic sedan 1916. Har nedlagt ett synnerligen energiskt arbete på att uppdriva Sveriges
export "av separatorer och mejerimaskiner. Död 31 okt.
Gustaf Quiding, f. 1858. Kom vid unga år in i firman W. Hubendick & Co. i Karlskrona, vilken
han innehade 1887—1915. Intendent för Blekinge museum 1899 nedlade han här ett synnerligen
intressant arbete och tog 1909 initiativet till bildandet av Vämöparken i Karlskrona. Död 1 nov.
Esaias Henschen, f. 1845. Student 1862, vistades några år i Amerika. Kamrer vid Sätra
Hälsobrunn 1886—1901, direktör vid Föreningsbankens, sedan Målarbankens avdelningskontor i Uppsala
1897—1920. I många år stadsfullmäktig; innehade även andra kommunala uppdrag. Deltagare
i LTppsalasångarnas Parisfärd 1867. Död 5 nov.
— 258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
