Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glozelstriden. Av professor Birger Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondsonen Fradin, Glozels »ande», jämte en del av de omstridda fynden.
deltaga i de kommande grävningarna, och från och med sommaren 1926 har ett
stort antal vetenskapsmän en eller några dagar tagit del i undersökningarna. Den
förste arkeolog av betydenhet, som reste till fyndplatsen, var den berömde Salomon
Reinach, chef för Frankrikes arkeologiska nationalmuseum och preses i den franska
humanistiska akademien. Han ditkom skeptisk, men sedan han själv varit i tillfälle
att framgräva en tablett med bokstavstecken, blev han livligt övertygad om fyndens
äkthet. För Reinach blev upptäckten så mycket mera glädjande, som han redan
åtskilliga år tidigare antytt tanken om Occidenten som den högre kulturens vagga.
Även de flesta andra, som deltagit i grävningarna, kände sig övertygade, och så
tillvida syntes det börja arta sig gynnsamt för fyndens äkthet. En hel del teorier om
föremålens ålder och inskriptionernas tydning framkommo. De flesta
vetenskapsmännen ansågo visserligen fynden härröra från början av yngre stenåldern, men
även flera andra åsikter utvecklades. Så framställde den lärde filologen Camille
Jullian den märkvärdiga teorien, att fynden skulle härstamma från romartiden; han
— 283 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
