- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femte årgången (händelserna 1927) /
347

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland 1927. Av fil. mag. Stig R. Malmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I september skulle den nyvalda riksdagen sammanträda. Redan i augusti kunde
man dock ställa det politiska horoskopet för hösten. Regeringen blev då färdig
med sitt budgetförslag, vilket, då det publicerades, väckte oerhört uppseende och
genast ansågs ha beseglat ministärens öde. I förslaget voro t. ex. den ordinarie
försvarsbudgeten minskad med 50 och den extra ordinarie med 114 miljoner mk,
vilka minskningar bl. a. voro betingade därav, att flottbyggnads- och
skyddskårsanslagen helt och hållet slopats. Vidare voro tullarna avsevärt nedpressade;
däremot voro t. ex. järnvägs frakterna och stämpelskatten höjda. I inkomst- och
förmögenhetsskattens progressiva skala var det s. k. existensminimet ökat från
6,000 till 10,000 mk. Förmögenhetsskatten var fördubblad.

Att regeringen skulle falla på sin budget var som sagt utan vidare klart. Till
kris kom det dock icke förrän på senhösten, då budgetförslaget varit föremål för
utskottsbehandling och riksdagen på allvar tog itu med detsamma. Nu följde
nederlag på nederlag för regeringen — den formulering propositionens olika punkter
fick efter avslutad utskotts- och riksdagsbehandling skilj de sig högst väsentligt
från den ursprungliga. Det var dock först frågan om tullarna, som regeringen
gjorde till kabinetts fråga. Den fordrade tullarnas nedsättning med 200 miljoner
mk, och då riksdagen icke godkände detta krav, inlämnade statsminister Tanner
redan samma dag, den 9 december, ministärens avskedsansökan till presidenten.
Uppdraget att bilda den nya regeringen anförtroddes åt överdirektören i
lantbruksstyrelsen, dr /. E. Sunila, som efter en del icke alltför ivriga bemödanden att få
med sig de övriga borgerliga partierna den 16 december inlämnade till presidenten
en ren agrarministerlista, upptagande förutom tre opolitiska fackmän (Procopé,
Malinen och Aura) endast vänster färgade agrarpolitiker i mer eller mindre
framskjuten ställning. Den nya ministärens utnämning försiggick den 17 december.

Vad utrikespolitiken under året beträffar kunna vi anteckna att Finland den 15
september invaldes i Nationernas Förbunds råd. Några personskiften inom landets
utrikesrepresentation ha väckt uppseende och låtit mycket tala om sig. Den 1
oktober lämnade ministern i Paris, Carl Enckell, sin post för att övergå till annan
verksamhet, och i början av november anhöll sändebudet i Geneve och Bern om
avsked räknat från den 1 februari 1928, emedan regeringen beslutit, att
utrikesministern skulle representera Finland i rådet under Folkförbundets sessioner. Till
minister Enckells efterträdare utnämndes hittillsvarande ministern i Berlin, Harri
Holma, till dennes efterträdare åter kommunikationsminister Wuolijoki, som
sålunda blir den förste socialdemokraten inom Finlands diplomatkår. Minister
Erich kommer att efterträdas av minister Holsti, i detta nu sändebud i Reval.

Ett problem, som åratal stått på dagordningen och vars behandling av regering
och riksdag väckt uppseende också i utlandet, varit föremål för debatt i engelska
parlamentet och knappast varit ägnat att höja landets anseende, är den s. k.
Suojärvi-frågan, vilken nu äntligen funnit sin lösning. Dess förhistoria går tillbaka ända till
1867, då lantdagen beslöt att de ryska donationsgodsen inom Viborgs län skulle
inlösas av finländska staten, vilket beslut även godkändes i Petersburg.
Donationsgodsens jord skulle överlåtas åt bönderna, som brukade densamma, och åt dessa, de
s. k. landbönderna, skulle skattebrev i sinom tid utfärdas. Utfärdandet av
skattebreven drog emellertid ut i det oändliga, genom att det kombinerats med storskiftet.
Landbönderna råkade i ekonomiskt betryck, och flerstädes sålde de, på av staten

— 347 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1927/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free