Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör A. Grandien - Lindmanska regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindmanska regeringen.
Biografiska uppgifter.
Statsminister: Salomon Arvid Achates Lindman, f. 1862, konteramiral,
sjöminister i Lundebergska ministären 1905, statsminister 1906—1911, utrikesminister 1917,
ledamot av första kammaren 1905—1911 och av andra kammaren sedan 1912, ledare av dess
högerparti sedan sistnämnda år, ordförande i Allm. valmansförbundets överstyrelse och
verkställande utskott.
Utrikesminister: Ernst Trygger, f. 1857, universitetskansler, professor i
processrätt vid Uppsala universitet 1889, prorektor 1901—1905, justitieråd 1905—1908, statsminister
1923—1924, Sveriges ombud vid Nationernas förbunds församlingsmöten i Geneve 1920, 1921
och 1922, ledamot av första kammaren sedan 1898 och ledare av dess högerparti.
Justitieminister: Georg Fredrik Bissmark, f. 1871, jur. kand. 1895, borgmästare
i Halmstad 1918, auditör vid Hallands regemente 1906, v. krigsdomare 1915, ledamot av
första kammaren sedan 1926.
Försvarsminister: Erik Emil Harald Malmberg, f. 1879, överstelöjtnant, lärare
vid krigshögskolan 1915—1919, avdelningschef vid generalstabens organisationsavdelning
1921—1924, chef för krigshögskolan 1926, tjänstgöring i franska armén 1922, organisatör
av Finlands krigshögskola 1924.
Socialminister: Sven Edvard Julius Liibeck, f. 1877, avgångsexamen från Tekn.
högskolan 1898, verkst. dir. i a.-b. Vattenbyggnadsbyrån 1910—1922, major i väg- och
vattenbyggnadskåren 1920, kommunikationsminister i Tryggerska regeringen 1923—1924,
landshövding i Gävleborgs län från 1922, ledamot av andra kammaren 1915—1924.
Kommunikationsminister: Karl Gustaf Theodor B o re 11, f. 1869, hovrättsexamen
1893, hovrättsråd 1910, konstituerad revisionssekreterare 1909, ordinarie 1911, häradshövding
i Stockholms läns västra domsaga 1916, ledamot av första kammaren sedan 1917.
Finansminister: Nils Richard W o h 1 i n, f. 1881, fil. kand. 1901, fil. lic. 1903,
fackstudier i nationalekonomi vid Berlins universitet 1905—1907, docent i politisk ekonomi vid
Stockholms högskola 1908, fil. dr 1913, professor i statistik i Uppsala 1916, anlitad för en
mångfald utredningsuppdrag, ledamot av första kammaren sedan 1919.
Ecklesiastikminister: Claes Lindskog, f. 1870, fil. kand. 1890, fil. dr 1897, docent i
latin i Lund 1895, t. f. e. o. professor i klassiska språk 1899, e. o. professor 1901, t. f.
professor i grekiska 190’6, ordinarie 1908, ledamot av andra kammaren sedan 1921.
Jordbruksminister: Johan Bernhard Johansson, f. 1877, lantbrukare i
Fredrikslund i Halland, ledamot av andra kammaren sedan 1918.
Handelsminister: Vilhelm Göran Lund v i k, f. 1883, fil. kand. 1906, jur. kand.
1912, attaché i utrikesdepartementet, handelsattaché och handelsråd vid beskickningen i Paris
1919—1925, t. f. statssekreterare i handelsdepartementet 1925—1926, verkst. dir. i Sveriges
industriförbund 1926.
Konsultativt statsråd: Einar August Beskow, f. 1880, hovrättsexamen 1901, t. f.
revisionssekreterare 1911—1913, hovrättsråd 1914, t. f. expeditionschef i civildepartementet
1915, ordinarie 1917, statssekreterare i kommunikationsdepartementet 1920, t. f. landshövding
i Norrbottens län 1923—1924, landshövding i Kronobergs län 1925.
Konsultativt statsråd: Nils Einar Lennart Vult von Steyern: f. 1887, jur.
kand. 1910, t. f. fiskal i Svea hovrätt 1915, assessor 1917, ledamot av processkommissionen
1921, hovrättsråd 1923, militieombudsmannens suppleant 1926.
nya tonerna. I övrigt hade regeringen ingen genomgående framgång. Dess
fyllerilag föll sålunda efter stark kritik från första kammaren. Däremot lyckades den
föra igenom sitt förslag om nytt anslag för tillvaratagande av koltillgångarna på
Spetsbergen samt förslaget om stöd åt den illa utsatta industrien i Nederkalix.
Dess bättre kom man också till ett positivt beslut i fråga om den ekonomiska
försvarsberedskapen. På enskilda motioner beslöts vidare revision av
restriktionsväsendet; motionerna härom hade väckts från högerhåll. Regeringsförslagen om
— 77 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
