Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1928. Av professor Torsten Thunberg - Undulansfeberns (»böljefeberns») framträdande i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö ver ty e
j 5chwei*
ji
j i ; 1
i j i i Svenje
Ii* i \ /\ I "Ttv/T^-fi V -iV"T , i Tr-r-L.L.,..
t (313 I 1320 ♦ 1921 ♦ 1322 ♦ 1325 t 1924 t 1925 t 1926 ♦ 1927 t 1928
Månad för månad anmälda fall av epidemisk hjärninflammation i Sverige och Schweiz från 1919 lill
sommaren 1928.
de lättast iakttagbara sjukdomsyttringar hos getter hör, att de dräktiga honorna
i stor utsträckning abortera, »kasta», när sjukdomen angriper en gethjord.
Smittsam kastning förekommer även hos kor, och den framkallande bakterien
härvid påvisades av den danske vetenskapsmannen Bang år 1897. Den intima
släktskapen mellan getternas och kornas smittsamma kastning framgick särskilt
genom undersökningar av en kvinnlig amerikansk forskare, Alice Evans, som visade,
att Bruces och Bångs baciller, om också ej alldeles identiska, dock i alla väsentliga
avseenden överensstämde. Då nu Bruces bacill var sjukdomsalstrande, »patogen»,
för människor, uppstod frågan, om Bångs bacill möjligen också kunde spela en
liknande roll. Svaret gavs i bekräftande riktning av Keefer i Baltimore. År 1924
beskrev han det första fall, där Bångs bacill bevisligen framkallade febersjukdom
hos människa. Från patientens blod renodlades den Bangska bacillen. Att smittan
härrörde från kor och ej från getter, var uppenbart. I beröring med getter hade
patienten ej stått, men däremot druckit osteriliserad komjölk i mängd.
Så var då lavinen satt i rullning. Smittsam kastning hos djur finnes snart sagt
i alla länder där mjölkkor hållas, och överallt började man nu konstatera fall av
undulansfeber hos människor, vanligen i samband med förtäring av osteriliserad
komjölk. Fall inrapporterades från Amerika, från Afrika, från Europa. I
Danmark har sedan början av år 1927 några hundra fall offentliggjorts. De första i
Sverige beskrivna fallen härröra från dr Emilson och dr Järpe. Och sedan man
härigenom fått ögonen öppna för sjukdomen, duggade rapporterna om fall därav
allt tätare. Till den 10 september 1928 ha i vårt land 88 fall konstaterats. Sedan
i mars 1928 är saken föremål för konsekventa undersökningar å Statens
bakteriologiska laboratorium i Stockholm. Redan kan man säga att böljefebern,
antagligen förut instoppad under beteckningen »feber av okänd art», hos oss visar
ungefär samma frekvens som var och en av de båda sjukdomarna tyfoidfeber
och paratyfus.
Lyckligtvis är undulansfebern ej en alltför farlig sjukdom. Dödsprocenten håller
sig vid ett par tre procent. I vilket fall som helst dömes den sjuke till sängläge
— 116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
