Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet 1928. Av Moses Pergament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. teatern och konsertföreningen
ha hyllat Stenhammars minne med var
sin konsert.
Den s. k. Konserthusoperan fortsatte
sin verksamhet efter samma linjer och
med samma dilettantmässiga
förutsättningar som förr. Kammarmusiken var
bliven nästan uteslutande en privat
angelägenhet ; endast Internationella
sällskapet idkade ännu denna genre
offentligt och förmedlade bekantskapen med en
hel räcka nya såväl svenska som
utländska kompositioner. Gästande ensembler
voro Budapesttrion och
Budapestkvartetten.
Bland solister, vilka med egna
konserter vädjade till huvudstadens publik,
böra i främsta rummet nämnas:
*Rach-maninoff, Wanda Landowska — den
fascinerande clavecinspelerskan —
sångarna Richard Crooks och Oiva Soini,
pianisterna Brailowsky, Smeterlin och
Goldenberg samt violinisterna Elman
och Balokovic. En mindre vanlig
uppmärksamhet väckte den danska
Palestri-nakören, medan demonstrationen av prof.
Theremins »sfäriska musik», så
intressant den än var, måste hänföras till de
tekniska uppfinningarnas, icke till
konstens område.
Göteborgs orkesterförening leddes av
Tor Mann, som då och då avstod
takt-staven åt någon gästande dirigent. Icke
mindre än tre konserter voro ägnade
Stenhammarminnet. I samverkan med konserthuskören uppfördes bl. a.
Södermans Katolsk mässa och Stenhammars Sången. Det märkligaste som tilldrog sig på
Göteborgs lyriska scen var otvivelaktigt uruppförandet av Carl Nielsens opera
Saul och David.
Stiftelsen Malmö Konserthus hade en del besvär med sina musiker, som vägrade
att fortsätta arbetet under kapellm. Meyer-Radons ledning och i stället föreslogo
ett system med uteslutande gästdirigenter. Tvisten bilades, Meyer-Radon fick
stanna kvar. I den övriga landsorten fick musiklivet vidkännas följderna av
riksdagens obenägenhet att höja statsbidragen. De kommunala anslagsbeloppen för
musikkulturens befrämjande på respektive platser uppvisade år 1928 en ödesdiger
minskning; i ett fall drogs understödet in helt och hållet.
I Hälsingborg anordnades en »sydsvensk musikfest» av Svenska
musikerförbundet, som detta år även firade sitt 20-årsjubileum. Kyrkosångshögtiden i
Linköping — den första allmänna svenska — hörde jämte sångarfesterna i Udde-
— 150 —
Tonsättaren Kurt Atterberg (stående pä bilden)
erövrade i juni Columbia Phonograph Companys
pris på 10,000 doll. för den bästa i Schuberts
andra komponerade symfonien. Han besöktes i
augusti av mr Albert V. Droadhurst, chef för
Columbiabolagets copyright department (t. v.)
och direktör Emil Hertska i Universal Edition
i Wien (t. h.) för underhandlingar om
symfoniens spridning genom grammofonskivor och
notskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
