Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien Sven K. Stockman - Prisrörelsen. Industrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nivån ägt rum.. Kommerskollegii partiprisindex, som vid årets början utgjorde
148, hade sålunda vid årets slut sjunkit till 145. Utvecklingen försiggick dock i
tvenne etapper; under vårmånaderna var prisrörelsen övervägande uppåtriktad,
under det att fr. o. m. juni t. o. m. okt. en svagt vikande tendens gjorde sig gällande.
Denna utveckling hade delvis sin grund i spannmålsprisernas växlingar, vilka under
våren gingo i stegringens tecken, för att från och med juni t. o. m. september
oavbrutet falla. En undersökning av prisändringen under året för övriga större
varugrupper visar att fluktuationerna voro tämligen små. Endast smörjoljor, hudar och
läder samt kautschukfabrikat drabbades av en mer markerad nedgång, under det att
animaliska livsmedel, vissa slag av byggnadsmaterial samt pappersmassa kunde
förete någon höjning i noteringarna.
Vad industrien beträffar var densamma utsatt för en hård påfrestning genom
de arbetskonflikter, vilka ägde rum under årets första månader. På grund av
omöjligheten att på hösten 1927 uppnå enighet om nytt avtal inom
pappersmasseindustrien, verkställdes allmän lockout inom denna tillverkningsgren fr. o. m. den 2
januari. Denna konflikt utvidgades genom sympatilockout den 30 januari till
sågverken och den 5 mars till pappersbruken. Den 8 april bilades konflikten vid
pappersmassefabrikerna, varefter arbetet omkring mitten av samma månad
återupptogs inom samtliga dessa industrier. Samtidigt pågick arbetsstrid inom
gruvindustrien, där lockout den 2 januari förklarats vid de till järnbruks förbundet och
mellansvenska gruvförbundet hörande malmgruvorna, vilken konflikt den 23 jan.
utvidgades genom sympatistrejk vid de norrländska gruvorna. Sistnämnda
arbetsstrid var synnerligen svårlöst och bilades först i augusti månad. Den sammanlagda
arbetsstyrkan, som vid konflikternas höjdpunkt i mars och början av april berördes
av dessa, utgjorde c:a 53,000 man. Den under konfliktperioden förlorade
arbetstiden återhämtades efter fredssluten till stor del genom forcering av produktionen,
med undantag dock för gruvindustrien, som ju under större delen av året legat nere.
Inom sågverksindustrien pågingo försäljningarna under våren i tämligen
normal omfattning, trots arbetsinställelsen. Efter en stiltjeperiod under sommaren
blevo de under hösten mycket livliga, så att årsresultatet 1,025,000 standards något
översteg 1927 års försäljningssumma. Prisutvecklingen var emellertid
oförmånligare än under 1927; särskilt vad sensommaren och hösten beträffar, då en sakta
vikande tendens gjorde sig gällande t. o. m. oktober månad, varefter en
återhämtning inträdde. Särskilt svaga voro liksom år 1927 granpriserna. För skeppning
år 1927 hade vid årsskiftet c:a 250,000 standards försålts.
Under det att alltså sågverksindustrien kunde uppvisa en kvantitativt fullt
normal årsproduktion, blev resultatet för pappersmasseindustrien någon ehuru
obetydlig minskning i årsproduktionen och exporten. Redan på sommaren var årets
produktion av cellulosa i det närmaste slutsåld, så att försäljningarna under hösten
huvudsakligen gällde 1929. Vid 1928 års slut beräknades bortåt 900,000 ton
cellulosa redan vara såld för det kommande året. Prisläget var under våren fast
med stigande tendens, men blev efter konfliktens biläggande svagare. Vid årets
slut voro priserna för cellulosa ungefär desamma som vid årets början. För
mekanisk massa var prisläget vid årsskiftet något bättre än ett år tidigare.
På grund av den långvariga arbetskonflikten inom gruvhanteringen ’blev 1928
års järnmalmsexport endast 5,1 milj. ton, vilken var mindre än hälften av 1927 års.
Järnhanteringen rönte någon inverkan av gruvkonflikten, huvudsakligen i form av
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
