Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfarten 1928. Av kapten E. Eggert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fartygsproduktionen utgjordes sålunda av motor fartyg. I främsta rummet kom
fortfarande Götaverken med under året sjösatta 8 motorfartyg om sammanlagt c :a
56,500 bruttoton och 34,000 indikerade hästkrafter. Detta företag hade dessutom
vid årets slut 12 motorfartyg om tillsammans 60,000 ton under byggnad. Fyra av
de levererade fartygen voro oljetankfartyg, av vilka tvenne de största, som hittills
blivit byggda i Sverige. Från Eriksberg levererades 3 motorfartyg om 22,250
bruttoton, medan 7 fartyg om c :a 17,150 ton voro under byggnad. Efter Göteborg
som skeppbyggnadsindustrins centrum kom närmast Malmö, där Kockums mek.
verkstad intager en framstående plats på detta område. 4 motorfartyg om
sammanlagt c:a 29,000 bruttoton levererades under året härifrån, och vid årsskiftet hade
firman under byggnad eller beställda 7 fartyg om c :a 42,300 ton samt en jagare.
Förutom ovannämnda mera betydande leveranser från de större varven må nämnas
en ångare, som utgått från Hälsingborg, en från Sölvesborg och två från
Oskarshamn. I övrigt rådde vid de svenska varven en livlig docknings- och
reparationsverksamhet, varjämte bör nämnas, att Lindholmens verkstad i Göteborg ytterligare
utvecklade sin specialtillverkning av s. k. Lenzångmaskiner, vilka på grund av sina
bränslebesparande egenskaper rönt stor popularitet bland fartygsägarna. Som ett
allmänt omdöme om den svenska skeppsbyggnadsindustrin kan därför sägas, att
densamma ej endast hävdade sitt gamla välkända anseende ifråga om produktionens
förträffliga kvalitet utan även att den kvantitativt sett ryckte upp till en rangplats
bland världens fartygsproducerande länder.
Hand i hand med skeppsbyggeriets storartade framgångar företedde även den
svenska handelsflottan under det gångna året en för våra förhållanden tämligen
enastående utveckling både med hänsyn till lastkapacitetens ökning och en allmänt
fortgående modernisering av tonnaget. Visserligen minskades antalet fartyg något,
nämligen från 2,522 vid årsskiftet 1927—28 till 2,503 den 31 december 1928,
men däremot ökades sammanlagda bruttotonnaget från c:a 1,478,000 ton till
1,571,000 ton, d. v. s. med i runt tal 93,000 ton eller 6,3 %. Den största stegringen
i fråga om tonnage avser de egentliga motorfartygen, vilka ökades med
16 om sammanlagt c :a 72,000 ton. Ängfartygens antal var i det närmaste
oförändrat, men bruttodräktigheten gick upp med omkring 28,000 ton. Går
man över till de mindre fartygens klass, finner man jämväl för segelfartygen med
hjälpmaskin en ökning uppgående till över 40 om sammanlagt c :a 4,500 ton, medan
däremot de egentliga segelfartygen minskades med c :a 78 stycken om över 9,000
ton. Mellan sistnämnda ökning resp. minskning förefanns ett visst sammanhang,
i det att ett ej obetydligt antal segelfartyg försågos med hjälpmotor och därigenom
blevo att hänföra till den förstnämnda fartygsklassen. Med avseende på fartygens
framdrivningsmedel var den svenska handelsflottan mot 1928 års slut sammansatt
av 69,7 % ångfartyg, 24,4 % motorfartyg, 3,5 % segelfartyg med hjälpmaskin och
2,4 % egentliga-segelfartyg. Av de under året tillkomna fartygen voro ett tjugutal
om c :a 66,000 ton nybyggda inom riket, medan 43 stycken om c :a 72,000 ton inköpts
från utlandet. Av de förstnämnda voro 15 om 62,000 ton, av de senare 2 om
22,000 ton motor fartyg, under det att huvudparten av de övriga inom båda
grupperna voro ångfartyg. Bland de svenskbyggda större motorfartygen märkas de båda
rederiaktiebolaget Transpacific tillhörande kombinerade last- och
passagerarfartygen Mirrabooka och Parrakoola, vartdera om c:a 6,000 tons bruttodräktighet, av
vilka det förstnämnda under året företog en mycket uppmärksammad världsom-
— 174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
