Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskostnaderna. Av sekreteraren i Socialstyrelsen Hugo Heyman - Årets prisrörelser - Prisutvecklingen 1914-1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är egentligen de nu berörda, ovanligt kraftiga prisrörelserna å potatis och
fläsk, som förorsakat årets indexfluktuationer. Utan dem hade indexens rörelser
blivit ytterligt små.
De övriga särskilt omnämnda varuslagen förete nämligen prisfluktuationer, som,
om än i och för sig tämligen starka, icke ha räckt till att göra något vidare ens
tillfälligt intryck på den allmänna prisnivån. Bruna bönor stego under året i pris från
omkring 70 öre till nära 1 kr. per kg. till följd av dålig skörd i Holland, och den
salta sillen har likaledes stigit från ett par och 50 till 60 å 65 öre per kg. för
islandssill, vilket är resultatet av mindre gott utbyte av Islands fångsten, icke utan
samband med vissa åtgärder från isländarnas sida i monopoliserande riktning. Sockret
åter företer prisfall med c :a 10 öre per kg. från årets början till dess slut, varav
4 öre äro resultatet av den sänkning av tillverkningsskatten, som trädde i kraft vid
halvårsskiftet, och återstoden är att tillskriva den sedan flera år pågående
överproduktionen. Sockret har härmed i vårt land kommit ned i ett detalj pris 10—
15 % under förkrigsnivån. Med beaktande av den allmänna prisnivåns uppgång
sedan den tiden, är detta ett enastående lågt prisläge, vilket också medfört en högst
väsentlig ökning av sockerförbrukningen, nämligen med i runt tal 50 % av vad
den var åren 1910—14, från ungefär 135,000 ton till 200,000 ton om året. För att
vi nu skulle kunna bibehålla den självförsörjning med socker, som vi uppnått före
kriget, skulle alltså erfordras betodling på ungefär en halv gång till så stor areal
som då.
Av prisförändringar, som under året träffat andra förnödenheter än livsmedel,
förtjäna här endast omnämnas tvenne, nämligen det fortgående prisfallet å
bränsle (ved, kol och koks) och prisstegringen å skodon och skoreparationer, som
är den huvudsakliga anledningen till indexstegringen för beklädnadsgruppen, men
som på hösten synes ha avstannat.
Prisutvecklingen 1914—1928.
Vår granskning av prisförloppet under det gångna året kan endast bekräfta det
förhandsvis gjorda uttalandet om stabiliteten som det framför allt utmärkande
draget, avbruten endast av mer eller mindre tillfälliga fluktuationer för enstaka
varuslag.
Den frågan ligger då nära till hands: innebär den jämvikt i prishänseende, som
sålunda åter uppnåtts efter krigs- och krisårens omvälvningar, en återgång till de
förhållanden, som rådde före kriget? Naturligtvis åsyftas härmed icke den absoluta
prisnivån. Det är ju allbekant och belyses av den föregående framställningen, hur
den förändrats. Utan frågan åsyftar, om förhållandet mellan priser dels på olika
förnödenheter sinsemellan, men dels också på råvaror, halv- och helfabrikat samt i
parti och detalj inbördes bibehållits i huvudsakligen samma läge, som det före
1914 rådande och som då måste betraktas som ett jämviktsläge, framkristalliserat
under många års utveckling.
Svaret är i korthet, att de olika slagen av till förbrukning färdiga produkter nog
i mycket grova drag intagit ett inbördes prisläge, som ej alltför mycket avviker från
relationen mellan samma förnödenheters priser före kriget, men att däremot
proportionen mellan priserna på råvaror och färdiga produkter sinsemellan undergått én
väsentlig och som det vill synas stadigvarande förskjutning.
— ’187 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>