Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. Setterwall. J. Hjelmérus. i C. De la Gardie.
(Se föreg. sid.)
tennistävlingar i Köpenhamn, Berlin och London samt vid Olympiska spelen i London 1908 och
i Stockholm 1912. Död 26 febr.
Johan Hjelmérus, f. 1852. Jur. kand. 1883, jur. lic. och dr 1893, docent vid Lunds universitet
1884—1894. Godsägare på Mjärdevid i Södra Östergötland sedan mitten av 1890-talet. Ledamot
av andra kammaren 1897—1902, landstingsman, ordförande i Östergötlands läns brandstodsbolag
m. fl. allmänna uppdrag. Var en driftig, temperamentsfull man, som med stor beläsenhet förenade
ett livligt intresse för sin tids skiftande frågor. Död 26 febr.
Casimir De la Gardie, f. 1848. Underlöjtnant vid Svea livgarde 1869, löjtnant 1873, kapten 1887,
major 1894, överstelöjtnant vid Hälsinge regemente 1897, överste och chef 1901, tog avsked samma
år för att ägna sig åt skötseln av egendomen Kjesäter. Kammarherre hos dåvarande kronprinsen
1886, överstekammarjunkare 1908, stormästare för Timmermansorden sedan 1905. Död 29 febr.
Jakob Hägg, f. 1850. Genomgick musikkonservatoriet, där han innehade Jenny Lind-stipendiet
1870—1874, och studerade sedan utomlands. Som kompositör framträdde han bl. a. med »Nordisk
symfoni», men huvudarten av hans skapande föll inom ramen för de smärre formerna, framför
allt pianominiatyrens. Komponerade bl. a. 21 Bjuråkerspolskor och en del Gotlandspolskor. Död
1 mars.
Magnus Aurivillius, f. 1892. Student 1912, fil. lic. 1923, föreståndare vid zoologiska stationen
på Kristineberg samma år. I denna befattning inlade han stora förtjänster och var de talrika vid
stationen sig uppehållande vetenskapsmännen och studerandena till stort gagn genom sin ingående
kännedom om Gullmarsfjordens och angränsande havsområdens topografi m. m. Död 4 mars.
Fredrik Svenonius, f. 1852. Student 1871, fil. dr 1880. Geolog vid Sveriges geologiska
undersökning 1883, statsgeolog 1914—1918. Tog initiativet till Svenska turistföreningen, vars styrelse
han tillhörde i 27 år. Utgav fem upplagor av föreningens resehandböcker över Västerbottens och
Norrbottens län. Utförde åtskilliga prövande gruvundersökningar i Sverige och utlandet och
diverse hydrografisk-geologiska utredningar, varjämte han gjorde omfattande studier över svenska
käll- och grundvatten, särskilt från radioaktiv synpunkt. Var den egentlige grundläggaren av
Vassijaure och Abisko naturvetenskapliga station. Utgav uppsatser och specialavhandlingar rörande
särskilt Norrland och i synnerhet fjälltrakterna, flera arbeten om Lapplands jöklar samt —
tillsammans med biskop O. Bergqvist — »Lappland det stora framtidslandet». Har kanske mer än
de flesta vidgat kunskapen om nordligaste Sverige. Död 5 mars.
Hjalmar von Feilitzen, f. 1870. Avgångsexamen vid Alnarp 1892, studerade i Göttingen, fil. dr
där 1897. Förste assistent vid Svenska mosskulturföreningen 1898, föreståndare där 1907,
föreståndare för avdelningen för jordbruk och växtodling vid Centralanstalten för jordbruksförsök
1921, ledamot av Lantbruksakademien 1905 och av lantbruksrådet 1920. »Som föreläsare och
skriftställare ägde han förmånen av en populärt lättfattlig framställningskonst, parad med solid
fackkunskap. De snart sagt otaliga skrifter av hans hand, som influtit i in- och utländska
tidskrifter, bära vittne om hans rastlösa arbete. Han blev en lika flitig som högt uppburen före-
— 304 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
