Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carolina Röhss. O. Nilsson. H. Lindfors.
tiska och suggestiva metoderna, men övergick omkring år 1907 till den psykoanalytiska
behandlingen a-v sina patienter. I sin högst individualiserande och självständiga tillämpning av denna
läkekonst vann han många goda resultat. Genom en omfattande skriftställarverksamhet i
in-och utländska tidskrifter förvärvade han anseende som en av de främsta bland vårt lands
psykoterapevtiker av den riktning han tillhörde. Död 14 maj.
Edvard Leufvén, f. 1874. Student 1892, fil. kand. 1895, fil. lic. och fil. dr 1897, teol.
dimis-sionsexamen 1900, teol. lic. 1910, teol. dr 1917. Prästvigd 1901, komminister i Kungs-Husby
1905, kyrkoherde i Ununge 1911, prost 1918, direktor vid praktisk-teologiska institutet i
Uppsala 1921, professors namn 1928. Vetenskaplig författare, redaktör för Svensk kyrkotidning
sedan 1922, ledamot av A. S. P :s centralstyrelse sedan 1921, ordförande i Prästerskapets
änke-och pupillkassa 1923—1926. Död 9 juni.
Henrik Lindfors, f. 1850. Student i Lund, skeppsbyggmästareexamen i Göteborg, därefter
anställd vid olika skeppsvarv och verkstäder, bl. a. vid varv i Viborg, Finland, chef för Atlas
varv och mekaniska verkstad i Gävle, anställd vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö i början
av 1890-talet, lektor i skeppsbyggeri vid Chalmers 1894, professor där 1911—1916,
skeppsmätningskontrollör i Göteborgs distrikt 1894—1911. Konstruerade den första flytdockan i Göteborg
vid Eriksbergs mekaniska verkstad och den stora flytdockan vid Götaverken. Död 9 juni.
Olof Nilsson, f. 1863. Övertog efter vistelse utomlands fädernegården Tånga. Landstingsman i
Malmöhus län sedan 1909, ledamot av riksdagens andra kammare 1911—1926, de sista
riksdagarna ordförande i jordbruksutskottet, statsråd och chef för jordbruksdepartementet mars—
oktober 1920 i första Brantingska ministären, ledamot av jordbruksförsöksanstaltens styrelse och
järnvägsrådet, sakkunnig bl. a. i kyl- och spannmålslagerhuskommittén och i utredning av
jordfrågan samt ordförande för spannmålssakkunniga, ledamot av socialdemokratiska partistyrelsen sedan
1921. Död 9 juni.
Carolina Röhss, f. 1839. Gift först med konsul John Lyon och från 1898 med mecenaten Aug.
Röhss i Göteborg, änka 1904. Själv en fint bildad och nobel personlighet, rikt begåvad på
huvudets och hjärtats vägnar, deltog hon ivrigt i sin makes många intressen. Död 10 juni.
Fredrik Hegardt, f. 1856. Student 1874, hovrättsexamen 1879, vice häradshövding 1882,
kam-marförvant vid stadskamrerarekontoret i Göteborg 1885, stadsfullmäktiges sekreterare 1895—1926.
Ordförande i styrelsen för Göteborgs stads tjänstemäns änke- och pupillkassa, ledamot av första
kammaren 1917. Död 11 juni.
Elias Winberg, f. 1831. Student 1855, avlade teoretisk och praktisk teologisk examen 1857,
prästvigd samma år, predikant vid Götebor-gs stads försörjnings- och arbetshem 1864,
komminister i Sätila 1865, kyrkoherde i Ölmevalla 1880, kontraktsprost i Fjäre och Viske kontrakt
1898—1909. Var vid sitt frånfälle Sveriges prästerskaps senior. Död 11 juni.
Per Eriksson, f. 1851. Arrenderade i unga år Adolfsfors bruk och Pershyttan vid Nora, övertog
1879 skötseln av Finnåkers gods, styrelseledamot i Hofors aktiebolag 1888, disponent där 1890—
1916. Tillhörde styrelserna för en mängd andra stora företag, kommunalman, landstingsman en
— 312 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
