Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin - Valutorna och återgången till guldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kulation i den spanska valutans uppgång. I övrigt hade valutaspekulationen så
gott som fullständigt upphört. I juni fann sig spanska regeringen föranlåten att
officiellt meddela, att den höll ett belopp av en halv miljard guldpesetas till
förfogande för en särskilt tillsatt valutakommitté, som skulle förhindra häftiga
svängningar i valutan. Denna kommitté synes emellertid ha bedrivit en oenhetlig politik,
och till osäkerheten bidrog också den omständigheten, att man icke visste, vad det
slutliga målet i fråga om valutans framtida värde var. Ett par schweiziska
bankirfirmor, som spekulerat i den spanska valutans uppgång, måste i oktober
likvidera, och då deras pesetasförråd hastigt slutsåldes, nådde valutan för en dag (19
oktober) ned i den ovan nämnda lägsta kursen. Nu vidtogos kraftigare åtgärder.
Förutom krediter i London och Newyork på 10 miljoner pund, vilka förut
anskaffats, sålde regeringen guld i London för ett par miljoner pund och träffade avtal
med Argentina om en kredit på 50 miljoner pesos för inköp av spannmål. I
december tillkännagav spanske finansministern, att regeringen hade för avsikt att
så småningom och inom en tid av 3 år återföra valutan i gamla pariteten d. v. s.
i svenskt mynt 72: — kr. per 100 pesetas. Vid 1928 års slut höll sig kursen i 61: 05.
Från och med den 22 december 1927 återgick Italien till guldmyntfot, och det
var sålunda egentligen först under 1928, som denna åtgärd kunde visa sina
verkningar. Valutan höll sig mycket stadig. Pariteten är 19 lire per dollar, 92:46 lire
per pund samt 19:64 kr. per 100 lire. En gammal guldlira var värd 3:66 nya lire.
Stockholmsnoteringen svängde under 1928 icke med mera än 22 öre från lägst
19:58 till högst 19:80, ett talande bevis för att stabiliseringen var väl förberedd.
Redan i november 1927, alltså en månad tidigare än återgången till guldet officiellt
genomfördes, ansåg sig Mussölini kunna uttala, att den värsta av
valutastabiliseringen framkallade påfrestningen var över. Genom att pariteten slutgiltigt sattes
c :a 56 öre per 100 lire under den kurs av 20:20 kr., som mot slutet av år 1927
länge gällde, fick den italienska exportindustrien en extra stimulans. I övrigt var
de jure-stabiliseringen synnerligen omsorgsfullt förberedd genom en långvarig
faktisk stabilisering av valutan, genom ordnandet av statens finanser och
statsskulderna till utlandet samt förläggandet av sedelmonopolet till en enda centralbank.
Statens skuld till denna på c:a 4,2 miljarder utjämnades genom omvärdering av
centralbankens förråd av guld och utlandsvalutor.
I Norge återinfördes guldmyntfoten genom kungligt beslut av den 16 april och
stortingsbeslut av den 28 april 1928 att genomföras från och med den 1 maj.
Utförsel av guld är emellertid endast tillåten till land med guldmyntfot, som självt
tillåter guldutförsel. Enligt ett uttalande till engelska pressen av chefen för
Norges bank, direktör Rygg, gick den norska kronan från december 1925 till december
1926 upp från 75 till 94 procent av sitt parivärde, medan samtidigt de norska
engrospriserna sjönko med 16,4 procent. Den värsta deflationen fullgjordes alltså
under denna period. Från december 1926 till december 1927 steg kronan från 94
till 99,3 procent av parivärdet, och engrospriserna sjönko samtidigt med 9,8
procent. Sedan slutet av 1927 var den norska kronan praktiskt taget stabiliserad. Den
högsta kursen under 1928 var i Stockholm 99: 90 och den lägsta 98: 80. Vid årets
slut låg den norska kronan 0,3 procent under pariteten. Ett år tidigare hade Norges
bank för att vara rustad mot alla eventualiteter upptagit ett valutalån i Newyork,
men denna kredit behövde aldrig anlitas.
— 346 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
