Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1928. Av redaktör Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilt ljus dager var de svårigheter, som fortfarande voro rådande ute på
landsbygden. Jordbruket hade ännu ej på långt när hämtat sig från det av det
förändrade penningvärdet skapade prisfallet. Och den gamla satsen att skogen skulle
bära upp jordbruket var satt ur funktion; med de rådande priserna och
skatteförhållandena var skogen snarare en börda än en inkomstkälla. Liknande
förhållanden gjorde sig gällande bland städernas breda befolkningslager. Medan
nedgången tidigare drabbat själva näringslivet — och därigenom helt naturligt givit
upphov till en omfattande arbetslöshet — hade man ett starkt intryck av att krisen
nu först på allvar hade nått de mera välsituerade arbetarna och den egentliga
medelklassen. Lönesänkningarna och de tunga åren hade till slut bragt dessa
befolkningslager i det läget, att tillgången på kontanter var ytterst knapp. Vilket
inflytande detta i sin tur hade på handelsomsättningen i allmänhet är lätt att förstå.
Den tunga sanningen torde vara att för det stora flertalet av landets befolkning de
dåliga tiderna aldrig varit så kännbara som på hösten och vintern 1928.
Men — en begynnande uppgång kunde märkas; det var en ljusning vid horisonten.
Vad bankerna angår, så var 1928 för privatbankerna, affärsbankerna, säkert ett
tämligen gott år med normala vinster och få förluster på de löpande affärerna
samtidigt med att avvecklingen av gamla engagemang skred framåt. Krisen var
överstånden för bankväsendets del, och efterverkningarna syntes gradvis avtaga. Det
fanns all anledning att motse årets bankbokslut med gott hopp.
Rent penningtekniskt kännetecknades året av en fortgående sammandragning av
kreditvolymen. Detta kom dock icke så mycket till synes i Norges Banks
sedelomlopp, vilket höll sig så gott som oförändrat med endast mindre svängningar.
Privatbankernas inlåning och utlåning visade däremot stora förändringar.
Utlåningen hade intill november månad nedbringats från 1,380 till 1,290 miljoner
kronor, vilket kom ovanpå en nedgång året förut från 1,620 till 1,380 miljoner kr.
Samtidigt sjönko insättningarna från 1,716 till 1,576 miljoner kronor. Utlåningen
vid bankerna under offentlig administration sänktes från 563 till 448 miljoner, och
samtidigt inträffade en motsvarande nedgång i inlåningen från 823 till 685 miljoner
kronor. Dessa förhållanden sammanhängde med den (icke minst i Sverige) skarpt
kritiserade administrationsordningen för banker, som råkat i svårigheter. För
privatbankernas vidkommande kunde man dock sägas vara på god väg att frigöra
sig från densamma. De tvenne största bankerna, Centralbanken och
Föreningsbanken, gingo i likvidation, Centralbanken utan att avlösas av någon ny bank,
Föreningsbanken för att uppgå i två nya banker, en i Oslo och en i Bergen. Även
ute i landet hade avvecklingen framskridit långt. 1928 var sålunda ett verkligt
märkesår. Medan sparbankerna fortfarande ledo av den av svårigheterna i
jord-bruks- och skogsbygderna orsakade kommunala misären — flera sparbanker måste
under året inställa betalningarna eller begära ackord — syntes tilliten till
affärsbankerna vara helt återupprättad och dessa kunde sägas arbeta på en ny och sund
basis.
Ett intressant drag i bankstatistiken utgjorde de stora förskjutningarna, där ett
skuldsaldo i balansen på 260 miljoner kronor förändrades till ett fordringssaldo,
visserligen på blott några få miljoner. Detta var givetvis en omedelbar verkan av
guldinlösningen, som för bankerna möjliggjorde att utnyttja deras kontantreserver
på utlandets kortfristiga penningmarknad med dess höga räntor. Och, som sagt,
man väntade vid årsskiftet gynnsamma bankbokslut för 1928.
— 396 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
