Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör A. Grandien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikespolitisk översikt.
Av redaktör A. Grandien.
Tär riksdagen samlades i början av januari 1929, stundade till synes en
täm-^ ligen lugn politisk säsong. De första dagarna inneburo inga olycksbådande
händelser. Utskottsvalen förrättades i vederbörlig ordning, och därvid
kunde högern hemföra en av vinsterna från de senaste riksdagsvalen; i utskotten
blev högerns representation genomgående förstärkt. För partiernas del inträffade
inga särskilda nyheter. Högerns ledare inom kamrarna behöllo detta år sin
ställning som partiledare, något som förut icke varit fallet, när partierna engagerats i
regeringsbildningar. Den enda mera remarkabla ändringen blev för övrigt, att
bondeförbundet till partiledare valde hr Olsson i Kullenbergstorp och alltså icke
på denna post placerade professor Reuterskiöld, detta till trots av hans otvetydiga
kandiderande för uppdraget. De parlamentariska utsikterna voro tämligen
tillfredsställande. Finansministerns sparsamhetsarbete hade vunnit allmänt
godkännande, jordbruksministerns initiativ till sockerbetsodlingens stödjande hade på
åtskilliga håll mottagits med gillande, och socialministerns arbete för fred och
samförstånd på arbetsmarknaden hade skaffat honom stora sympatier. Allt detta,
vartill ytterligare kom en tydlig obenägenhet hos de andra partierna att bilda
regering, tydde på att den kommande riksdagen skulle förlöpa lugnt.
Även remissdebatten började på ett ganska lovande sätt. Den var på det hela
taget måttfull, och det var icke tal om något slags storm mot den sittande
regeringen. I vissa fall förebådades dock en bestämd opposition. Sålunda
tillkännagavs ganska öppet, att regeringens förslag till åtgärder för förbättrande av vissa
delar av försvarsorganisationen, bl. a. fältartilleriet, icke skulle vinna
vänster-majoritetens bifall. Likaså hördes från första början kritiska röster, när
regeringens förslag om skattesänkningar kom under debatt. Redan vid detta tillfälle
framfördes tydliga önskningar om att skattesänkningen mera skulle läggas på de
indirekta skatterna än på de direkta. Under motionstiden fingo dessa tendenser
ännu tydligare uttryck. Sålunda väcktes ett stort antal förslag i fråga om hjälpen
till sockerbetsodlarna, och det blev tydligt, att vänsterpartierna i dessa frågor
ämnade gå andra vägar än dem regeringen föreslagit. Från socialdemokratiskt håli
väcktes motioner med yrkande om avslag på regeringens förslag till partiella
förbättringar, och dessutom kom en motion med yrkande om en ny förutsättningslös
prövning av hela frågan om vårt militärväsendes ändamålsenlighet. Därvid skulle
även avrustningslinjen tagas under övervägande. I andra motioner gingo
socialdemokraterna till strid mot lagen om kollektivavtal och arbetsdomstol m. m. En
ännu mera klar demonstrationsmotion väcktes i fråga om
arbetslöshetsförsäkringen; motionärerna begärde förslag i ämnet till 1930 års riksdag, ehuru det måste
vara klart för envar, att detta ärende, som helt nyhgen skickats ut på remiss, av
tekniska skäl icke skulle kunna föreläggas denna riksdag. Från högerhåll väcktes
ett mindre antal motioner; bland dem må nämnas ett yrkande om utredning i syfte
att skydda tredje mans rätt i arbetskonflikter.
Redan i slutet av januari kom den första sammanstötningen mellan vänstern
och regeringspartierna. Orsaken låg i sockerfrågan. Till följd av ärendets
brådskande natur måste riksdagsbehandlingen av frågan forceras, och redan den 30
— 64 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
