Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur den svenska skolans värld 1929. Av generaldirektör B. J:son Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen av lärare för den egentliga folkskolan ägt rum i de s. k.
folkskoleseminarierna, fyraåriga statliga anstalter, vilka 1914 erhöllo sin nuvarande
organisation. För utbildningen av småskolans lärarkrafter har sörjts genom s. k.
småskoleseminarier, av vilka de flesta upprättats och underhållits av landstingen, ett
fåtal av enskilda personer och några få av staten. De frågor, som nu här mötas,
äro följande. Behovet av lärarkrafter för folkskolan har under det senaste
årtiondet varit mycket fluktuerande och torde bliva det än mera under det
närmaste årtiondet. Detta förhållande har framkallat spörsmålet om
nödvändigheten av en beskärning av de nuvarande seminariernas antal och omfattning. Vid
sidan härav har fråga uppstått om småskoleseminariernas övertagande av staten.
Denna fråga komplicerar sig i viss mån med den på dagordningen stående
frågan om en rationell utjämning av skattetrycket inom kommunerna. Det är alltså
ett komplex av betydelsefulla och utan tvivel svårlösta frågor, som här föreligga.
K. m:t bemyndigade den 5 juli 1929 ecklesiastikministern att låta genom
särskilda sakkunniga^) verkställa en utredning av samtliga hithörande frågor. Utan
tvivel torde den i utlandet starkt aktuella frågan om en utbildningsväg för
folkskolans lärare genom gymnasiet och därefter fortsatta teoretiska och
praktiska studier vid högskola inom kort göra sig påmind även hos oss.
Folkskolans undervisningsplan.
Folkskolans nu gällande undervisningsplan av den 31 oktober 1919 leder sitt
ursprung ifrån den s. k. folkundervisningskommittén. I ett den 1 augusti 1914
avgivet betänkande framlade sagda kommitté förslag till en undervisningsplan
för folkskolan, vilken i väsentliga avseenden följde andra banor än dem, som
dittills varit officiellt fastslagna. Framför allt framförde den nya
undervisningsplanen i fråga om alla skolans ämnen — alltså även i fråga om
kristendomsundervisningen — krav på lärostoffets begränsning och koncentration, på dess
anpassning efter lärjungarnas mottaglighet och utveckling samt på lärjungarnas
självverksamma deltagande i undervisningen. Med beaktande i väsentliga
avseenden av det sålunda framförda förslaget överlämnade sedermera den 4 mars
1915 den dåvarande folkskolöverstyrelsen ett delvis omarbetat förslag till
undervisningsplan för folkskolan. Regeringen följde i allt väsentligt överstyrelsens
förslag. En betydelsefull ändring vidtogs dock i ett par avseenden i fråga om
ämnet kristendomskunskap. Under det att överstyrelsen för var och en av den
egentliga folkskolans klasser föreslagit 3 timmars kristendomsundervisning i
veckan, föreskrev nu k. m :t, att endast 2 timmar i veckan skulle för ändamålet
användas. Och under det att överstyrelsen för ämnet kristendom i folkskolans
två högsta klasser föreslagit en sammanhängande framställning av den kristna
trons huvudstycken i närmaste anslutning till Luthers lilla katekes, föreskrev’
den av k. m:t fastställda undervisningsplanen, att den sammanfattning av den
kristna tros- och livsåskådningen, som skulle äga rum i folkskolans högsta klass,
skulle utan användande av lärobok ske i anslutning till Jesu bergspredikan.
Luthers lilla katekes skulle i samband med genomgången av den Lutherska re-
Såsom sakkunniga tillkallades förutvarande statsråden O. Olsson och J. Almkvist samt
riksdagsmannen G. Persson, Falla.
— 89 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
