Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga händelser 1929. Av Oscar Mannström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inriktningen på det inre livets frågor. Mötet antog en resolution, vari yrkades,
att i landets alla skolor Luthers Lilla katekes må i sin helhet genomgås och dess
tre första huvudstycken inläras. I detta sammanhang må nämnas, att
biskopsmötet i maj ävenledes avlät en skrivelse till konungen med begäran, att föreskrift
skulle meddelas, att lärobok vid den sammanfattade undervisningen i den kristna
tros- och sedeläran skall användas samt att därvid och även på tidigare stadium
Lilla katekesen må kunna tagas i bruk.
K. m :t beslöt i december vissa jämkningar i bestämmelserna rörande
kristendomsundervisningen i skolorna. Hädanefter kunna till ordagrant inlärande ■—
jämte ett antal korta bibelord och psalmverser — föreläggas barnen »ett mindre
antal korta, till såväl innehåll som form för barnen lättillgängliga stycken eller
minnesord, hämtade ur Luthers lilla katekes eller den svenska kyrkans klassiska
litteratur i övrigt». Härigenom tillmötesgingos också kyrkomötets uttalanden i
frågan.
Årets stora händelse inom kyrkolivet var kyrkomötet i oktober, då episkopatet
framlade linjer för kyrkans framtida ställning, vilka väckte stor uppmärksamhet
och måste tillmätas den största vikt såsom försök till en principiell
gränsreglering å ena sidan mot den extrema statskyrkan och å den andra mot
föreningskyrkan. Mötets enande kring biskopsmotionen den sista stora debattdagen den
1 november har betecknats såsom »en kyrkans frihetsakt» och för i tankarna vad
som i Skottland blev verklighet genom parlamentsbeslutet 192L (Kyrkomötet
behandlas närmare i särskild artikel i Årsboken.)
Om stark kyrklig vitalitet vittnade de till omkring ett hundratal uppgående större
och mindre kyrkliga möten och kurser, som höllos över hela landet och samlade
i runt tal 15,300 anmälda deltagare.
I november lades av ärkebiskopen grundstenen till - Ansgarskapellet på Björkö.
Tack vare en donation på 50,000 kronor av onämnd givare samt stort intresse på
många håll och ej minst genom den gynnsamma väderleken kunde byggnadsarbetet
sättas i gång och bedrivas med så raskt tempo, att utsikterna för dess fullbordan
till Ansgarsjubileet sommaren 1930 syntes lovande.
Såsom »en kyrklig händelse» kan ock antecknas, att i början av året hölls en
storstilad, av Statens historiska museum i Stockholm (Liljevalchs konsthall)
anordnad utställning av kyrklig textilkonst, modern och framför allt äldre av allra
representativaste art.
I kyrkans- ledning inträdde under året den förändringen, att e. o.
hovpredikanten kyrkoherde C. E. D. Block i Göteborgs stift såsom biskop efterträdde biskop
E. H. Rodhe, vilken inträtt i emeritiklassen.
Danska kyrkan förlorade den 20 juni en av sina främsta predikanter och
kyrkomän, Olf. Richard, K. F. U, M.-sakens oförgätlige främjare i Köpenhamn, samt
den kände teologiske författaren H. L. Martensen-Larsen, domprost i Roskilde.
Den sistnämndes efterträdare blev bibelskoleföreståndaren, den flitige författaren
och resenären C. Skovgaard-Petersen.
I Finland firades Åbo domkyrkas 700 års jubileum den 17 juni, helgedomens
invigningsdag. Domkyrkan stod då grundligt och pietetsfullt restaurerad.
Teologiska fakulteten i Åbo förlorade två av sina rikssvenska professorer, Y. Brilioth,
som blev domprost i Lund, och T. Bohlin, som blev professor Uppsala.
Kyrkomötet beslutade en revision av psalmboken, och för det högst nödiga byggandet
av ett flertal nya kyrkor i Helsingfors uppgjordes en enhetlig plan.
— 111 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
