Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy 1929. Av ingenjör Carl Kleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
breddgrader, bygger på temperaturskillnaden mellan den kalla luften och den därifrån
genom istäcket isolerade vattenmassan. En anläggning efter denna princip skulle
på ett lyckligt sätt komplettera en vanlig vattenkraftcentral, som just på vintern
i regel lider av vattenbrist. Bägge projekten voro av franskt ursprung. Även den
gamla solmaskinen var föremål för nya spekulationer och experiment.
På hushållsvärmets område tilldrog sig den av dr Gustaf Dalén konstruerade
kokseldade spisen uppmärksamhet. Den är av ackumulerande typ och besitter
förnämliga egenskaper i värmetekniskt hänseende.
På motorområdet stod den av K. J. E. Hesselman konstruerade bilmotorn för
tunga oljor i förgrunden för intresset. Det är en explosionsmotor med ett
arbetsförlopp, som är identiskt lika bensinmotorns, endast med den skillnaden, att den
brännbara blandningen bildas strax före tändningsmomentet genom att olja i
finfördelad form insprutas i en i förbränningsrummet roterande luftmassa.
Maskinen arbetar med ett kompressionstryck av mellan 8 och 9 atm., och det visade
sig, att man kan uppnå en effektiv verkningsgrad av ända till 30 %.
Undersökningar och utredningar rörande lämplig flygmotortyp för svenska
flygvapnet pågingo, och avgörande väntades på nyåret 1930.
Kemi-teknik.
Utvecklingen inom den oorganiska storindustrien kännetecknades under året av
en allt större användning av katalytiska processer.
Det huvudsakliga intresset inom bränsletekniken var alltjämt inriktat på
överföringen av fasta bränslen till flytande genom värmebehandling av de förra i
vätgasatmosfär under högt tryck. Med hjälp av katalysatorer kan denna process
ledas i önskad riktning — lättare eller tyngre oljor, bensin- eller bensol-kolväten.
I Sverige planerades en försöksanläggning för »hydrering» av inhemska
bränslen på detta sätt, speciellt träavfall från sågverken. En del viktiga förarbeten
utfördes under 1929 vid Ingenjörsvetenskapsakademien. Sålunda gav även
hydrering av avfallslutar från cellulosafabrikerna mycket viktiga resultat.
I Amerika fingo de vid krackingprocessen uppkommande gaserna allt större
användning för glykolframställning. Detta förde i sin tur med sig en stark
utveckling av den elektrolytiska klor-alkali-industrien. Glykolen fick vidsträckt
användning bl. a. inom sprängämnesindustrien.
Träförsockring i industriell skala igångsattes vid en anläggning i Schweiz enligt
Bergius-Hägglunds-förfarandet. Ett nytt förfarande för träförsockring
framfördes av Scholler. Härvid behandlas veden med 0,1 %-ig svavelsyra under tryck.
Inom cellulosaindustrien nedlades ett omfattande arbete på enhetliga
provningsmetoder, särskilt beträffande cellulosans styrka. Ett betydande forskningsarbete
utfördes för framställning av för konstsilkeindustrien särskilt lämplig massa. Även
beträffande biprodukters tillvaratagande framkommo flera viktiga förslag. Ett
syrefast murbruk för cisterner och kokare utexperimenterades av prof. H. Kreuger.
Cellulosalaboratoriet vid Tekniska högskolan var under uppförande.
I Tyskland tog den på hydrering av fenol och naftalin grundade industrien en
stor omfattning. Härvid framställes bl. a. lösningsmedel för hartser och läcker
samt vaxliknande produkter. Även syntetiska förfaranden med alkohol och
acetylen som utgångspunkt utvecklades starkt. Väte för hydreringsändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1929/0134.html
