Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1929. Av ingenjör Carl Kleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid konstruktion av husbyggnader ökades tendensen att utföra dem som
stomhus, varigenom areal vinnes, då hjärtmurarna bortfalla. Till stomme användes
järnbalkar eller armerad betong eller bägge i förening. Av nya byggnader i
Stockholm märkas särskilt fastigheten Centrum vid hörnet av Kungsgatan och
Sveavägen samt ett par funktionalistiska byggnader vid Sveavägen och Dalagatan.
Arbeten för nytt kanslihus påbörjades.
Vägväsendet omorganiserades för att bl. a. kunna möta den tekniska
utvecklingen på vägbyggnadsområdet. Kostnaden för nyanläggningar och underhåll
uppgick till omkr. 80 milj. kr., c:a hälften till vardera. Införandet av permanent
vägbeläggning fortgick å starkt trafikerade vägar och gator (för året över 500,000 m.2).
Sammanlagt omkring 700 km. dammfria vägar finnas i landet. Inom
asfalttekniken syntes tendensen gå mot ökad användning av de s. k. kalla beläggningarna
för vägändamål. Gasgenerator för träkolsdrift av vägmaskin användes med
gott resultat.
På vattenkraftområdet var förutom betongens sammansättning sugrörens från
vattenturbinerna konstruktiva utformning föremål för särskild uppmärksamhet.
Karseforsens kraftverk i Lagan igångkördes delvis i december månad. Förslag
till nya vattenkraftbyggnader, bl. a. vid Vargön i Göta älv och vid Motala,
framlades av Vattenfallsstyrelsen.
Av färdigställda brobyggnader dominerar Årstabron, vårt lands största
brobyggnad, längd 753 m., fri seglationshöjd 26 m. över medelvattenytan, vid höjt
lyftspann 32 m. Bland utförda landsvägsbroar må nämnas Åsenbron i Dalarna,
bestående av tvenne betongbågar med 86 m. spännvidd, svenskt rekord, vari
brobanan är upphängd i dragstag. Beslut fattades om byggandet av Västerbron i
Stockholm.
På det kommunaltekniska området dominerade i de största städerna
stadsplaneproblemen, framkallade av den växande biltrafiken.
Hammarbyhamnen och Hammarbyleden invigdes i samband med Årstabrons
färdigställande. Frågan om fördjupning av Öresund till båtnad för svenska
ostkusthamnar diskuterades.
Den snabba ökningen i vattenförbrukning fortgick. Man räknar i Stockholm
med att om några år uppnå en medelförbrukning av 200 liter pr person och dygn
— i Tyskland 250 à 500 liter pr person och dygn. Förslag till nytt vattenverk för
Stockholm framlades, och ett avjärningsverk för Malmö samt vattenverk för
Stockholms norra förorter jämte utvidgningar i Göteborg färdigställdes. Högklorering
av råvattnet för underlättande av den fortsatta reningen föreslogs av dr Adler i
Karlsbad.
Med växande befolkningstal och industri aktualiserades på flera håll i de större
städerna frågan om avloppsvattnets rening eller oskadliggörande. Även nya
former för stadssopornas kvittblivande diskuterades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
