Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isblockaden februari—mars 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm lättnad i dess svårigiieter. Den 8 mars hölls vidare i Malmö ett av Skånes
handelskammare utlyst möte med representanter för sydsvensk sjöfart, handel och industri,
vilka telegrafiskt meddelade handelsministern, att issvårigheterna hotade betydande näringar
med stagnation. På grund härav begärdes anordnandet av effektiva konvoj er för sjöfarten
på sydsvenska hamnar och Öresund samt ytterligare isbrytarehjälp uteslutande för svenska
intressen. Näringslivets läge skildrades över huvud taget i synnerligen mörka färger med
hänsyn till att in- och utförseln avstannat. Regeringen kunde till svar härpå endast lova
att göra sitt bästa. Den 15 mars höllo de skånska näringsrepresentanterna ett nytt
sammanträde, varvid auktoritativt meddelades, att handelsministern ämnade kalla till konferens för
behandling av frågan om åtgärder för att vinna trygghet mot framtida isblockader. Vid
denna tidpunkt anslogos enbart den svenska smörexportens förluster på trafikaybrotten
till omkring en miljon kr.
Nyssnämnda konferens ägde rum i Stockholm den 19- mars i närvaro av stats-,
handels-och socialministrarna, representanter för olika ämbetsverk samt hamndirektörerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Enhälligt fastslogs nödvändigheten av att det svenska
isbrytarematerialet förstärktes. Då detta uttalande gjordes, hade redan den 16 mars
järnvägsstyrelsen ingått till regeringen med framställning om att få bygga en isbrytande godsfärja
till Sassnitzruten för en beräknad kostnad av 3 milj. kr., som skulle utgå ur statsbanornas
förn3^elsefond. Handelsministern kallade den 12 april sakkunniga med v. häradshövding E.
Wehtje som ordf. för att utreda isbrytarefrågan. Den 9 maj framlades i enlighet med
järnvägsstyrelsens n3^ssnämnda förslag k. proposition om byggandet av en isbrytande
godsfärja. Sedan propositionen bifallits, bemyndigade k. m :t den 6 december järnvägsstyrelsen att
träffa avtal med Lindholmen-Motala om leverans av färjan.
Isblockaden kulminerade omkring den 16 febr., då hela Kattegatt kunde beskrivas såsom
en väldig isöken. Den 19 febr. hette det, att Östersjön var praktiskt taget igenfrusen samt
sjövägen mellan detta hav och Öresund stängd av ett brett och ogenomträngligt isbälte i
höjd med Falsterbo. Redan den 20 febr. fanns det fartj^g, som under tre veckor suttit fast
i isen, och 50^—100 sådana lågo vecktals instängda i de skånska hamuarna. Den 9 mars
hotade sundets ismassor att under stark nordlig ström, skölja över ön Ven, där en miljon
ton isblock tornades upp till 15 meters höjd långt in på land. Flera olyckor inträffade i
isarna. Den 2 mars krossades sålunda nära Hirstholm ångaren Skandia av Kalmar och
sjönk, medan besättningen räddades ombord på »Sampo». Den 13 mars gick på samma sätt
ångaren Göta älv under utanför Warnemiinde. Också isbrytarna liksom färjorna
drabbades av olika missöden, särskilt genomi att deras propellrar sönderslogos i isen, och den 8
mars kolliderade Isbrytaren II på Östersjön med en dansk ångare samt fick ett stort hål
i bogen. Den 13 mars voro alla de tre svenska isbrytarna för tillfället otjänstbara. På
Malmö bangård samlades under den svåraste perioden hundratals järnvägsvagnar, som’ ej
kunde vidarebefordras till Köpenhamn, resp. Sassnitz.
0’ckså andra delar av landet hade stark känning av isvintern. Öland var t. ex. tidvis
avspärrat från fastlandet, tills biltrafik den 18 mars anordnats mellan Borgholm och
Pata-holm. Bottniska viken befors ävenledes med bilar, omnibusar och cyklar, ja några svenska
sportsmän företogo bl. a. en djärv motorcykelfärd från Finland till Åland och därifrån
över Ålands hav till svensKa kusten. Ångbåtslinjen Stockholm—Åbo hölls emellertid något
så när öppen, om än under stora besvärligheter, synnerligast sista dagarna i febr., och ej
utan haverier. Från den 25 febr. var också postflygning föranstaltad mellan Stockholm
och Åbo. Medan fram emot mitten av mars svårigheterna ännu voro mycket avsevärda i
södra Sverige, rapporterades från mellersta Norrland värme, häftig snösmältning och isfri
kust. Ännu mera än Sverige led dock Danmark av isblockaden, som där långa tider
isolerade de skilda landsdelarna från varandra och miedförde sådana fenomen som att
isbrytar-färjan Tyr fick i omkring fyra A-eckor driva kring på Stora Bält och i östersjön, tills den
omsider vid Riigen omhändertogs av »Sampo».
Den 11 mars ledde Isbrytaren II den första konvoj en av ur Malmö hamn befriade
fartyg till östersjön. Den 13 mars sutto dock ännu 35 fartyg fast i Kattegatt, och den 16
mars var norra Öresund fortfarande stängt hav. Den 17 och 18 samt följande dagar
hämtade emellertid »Lenin» ångare i stora grupper ur Kattegatts och södra Östersjöns isbojor.
Läget förbättrades därpå sakta men säkert dag för dag. Först med mars månads utgång
eller ännu något senare var dock den exceptionellt svåra och långvariga iskampanjen
definitivt slut, så att isbrytare och flygmaskiner kunde efter den hårda påfrestningen återföras
till resp. hemorter. Kampanjen visade sig, sedan alla omkostnader sammanräknats, ha
medfört utgifter för staten på över en miljon kr.
— 160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
