Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur stockholmskrönikan 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svunnen idyll vid Norr Mälarstrand, där den nya vägen
forna område.
drogs fram över Garnisonssjukhusets
skulle bilda ett ålderdomligt stadskvarter. Bland de många hus, ■ som under året skattade
åt förgängelsen, voro det gamla rannsakningsfängelset vid Myntgatan, som måste lämna
rum för den nya kanslihusbyggnaden, den gamla s. k. pontonjärkasärnen på Kungsholmen
samt det så kallade Owenska huset vid Hantverkargatan, vilket måste lämna plats för den
breddade gatan. I samband med den sistnämnda rivningen påbörjades också flyttningen av
Kungl. myntets karakteristiska portal. För Myntverket, som har haft en del lokaler inrymda
i Owenska huset, påbörjades en nybyggnad. I december togs första steget för det nya
kanslihusets uppförande i det att arbetet utlystes på entreprenad. Meningen var att
byggnaden skulle uppföras i två etapper och stå färdig 1935.
Bland enskilda hus, som skattade åt förgängelsen är ett, som kan sägas ha haft en smula
litteraturhistoriskt intresse, nämligen den lilla 1700-talsbyggnaden i hörnet av Götgatan och
Hökensgatan, där den av Bellman odödliggjorde urmakaren Fredman på sin tid hade sin
verkstad.
I samband härmed kan nämnas, att en del restaureringsarbeten under året pågått inom
offentliga byggnader. Det g:äller bland annat Centralpostkontoret, Arvfurstens palats, det så
kallade Kungshuset på Riddarholmen, säte för Svea hovrätt, Serafimerlasarettet samt
rikssalen på Slottet, som under generaldirektör I. Tengboms ledning återställes i ursprungligt
skick i enlighet med de Tessinska ritningarna. Likaså renoverades Storkyrkans torn, och
krönets tupp sattes på kullager för att fritt kunna svänga för vindarna, vilket den på många
år icke förmått.
Helgeandsholmens arkitektoniska omformning.
Under året sysselsattes allmänheten av ett par diskussioner om estetiskt-arkitektoniska
spörsmål. Den ena avsåg byggnadsverksamheten på utställningsområdet, som av många
ansågs gå i alltför modern stil. Den andra gällde Helgeandsholmens omgestaltning. I den
sistnämnda frågan gjorde stadsfullmäktige ett praktiskt inlägg, i det att under förutsättning
— 175 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
