Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Sverige» på sin landningsplats vid Ivigtiit.
hade misslyckats. Från den europeiska sidan hade endast den Hiihnefeld-Köhlska
expeditionen med »Bremen» nått fram till Amerika. Ahrenbergs avsikt var att med ett hj-droplan
söka taga sig fram i etapper, men med mycket korta uppehåll. På etapplatserna skulle
bränsleförråden förnyas och väderlekskartorna kompletteras. Flygarnas mening var helt enkelt att
söka utföra en flygning över till Amerika under de rnest betryggande former och med
bevarande av all möjlig säkerhet sam.t efter en uppgjord tidsplan, alltså icke någon direkt
sportprestation.
Som lämpligaste flygplant^^p valdes en Junkerm.askin, ett hydroplan med flottörer av
specialkonstruktion, lämpade för en eventuell nödlandning även i ganska grov sjö. Motorn blev
även den av Junkers fabrikat — en Junkers L. 5 —■ som med överkompression utvecklade
360 hkr. och var av samma typ, som de tyska Atlantflygarna på »Bremen» hade använt.
Flygplanet utrustades dessutom med en högklassig radioanläggning för såväl lång- som
kortvåg samt försågs slutligen med den mest moderna instrumentutrustning, som stod att erhålla.
Allt visade sig fungera väl under de krävande provflygningar, som företogos före starten.
På de fyra etapplatserna — Bergen, Reykjavik, Ivigtut på Grönland samt ön Anticosti
utanför Labrador — utlades bränsledepåer samt dessutom på Grönland en större depå för
eventuell reparation av flygplanet. En skicklig dansk mekaniker sändes även till Grönland, där
den danske Grönlandskännaren författaren Helge Bangsted engagerades som chef för depån
i Ivigtut, bl. a. med uppdrag att göra noggranna väderleksiakttagelser. Slutligen sändes en
svensk mekaniker med en reservmotor över till Newyork för att vara flygarna till mötes
där vid deras beräknade ankomst dit.
I sista stund före starten från Stockholm yppade sig vissa finansiella svårigheter. Som
ett led i finansieringsplanen ingick nämligen post- och paketbefordran mot extra, av k. m :t
medgiven taxa, men kalkylerna hade på denna punkt slagit fel. Nu framträdde emellertid
en för sina stora flygintressen tidigare bekant person, bankiren Tage Cervin, och
möjliggjorde ekonomiskt flygningens genomförande. Bankir Cervin hade redan på ett tidigare
stadium, men då icke offentligt, givit flygarna ett kraftigt ekonomiskt stöd och möjliggjort
förvärvandet av flygplanet. När starten ägde rum från Stockholms flyghamn, kl. 6 på
söndagsmorgonen den, 9 juni, medföljde också bankir Cervin som passagerare. på den första
etappen till Bergen. Ytterligare en passagerare var Radiotjänsts hallåman, som direkt från
flygplanet, vilket fått namnet »Sverige», höll radiopubliken i Sverige och Norge underkunnig
om färden över till Bergen. Sedan norska gränsen passerats, satte flygarna kursen rakt på
Bergen över de norska högfjällen, vilka för första gången passerades av ett flygplan på
c:a 3 000 meters höjd. Över den c:a ZOOO meter höga Hardangerjökeln inträdde en hotande
200 _
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
