Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrekord i simidrott - Svenska rekord i simidrott - Segling 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröstsim:
100 m.: L. Miihe, Tyskland ....................1,26,3 min,
200 y.: E. King, England ........................3,02,0 »
200 m.: L. Miihe, Tyskland ....................3,11,2 »
400 m.: M. Baron, Holland ....................6,45,6 »
Ryggsimj
100 m.: M. Braun, Holland .......... 1,21,6 min.
150 y.: E. King, England ............ 1,57,2 »
200 m.: M. Braun, Holland ........... 2,59,2 »
400 m.: » » .......... 6,16,8 »
Svenska rekord i simidrott.
(Här upptagas icke rekord som återfinnas i tabellen över världsrekord.)
Herrar.
Fritt simsätt:
100 m.: A. Borg (1927) ........ 60,0 sek.
200 m.: » (1924) ........ 2,16,6 min,
220 y.: » (1925) ........ 2,18,8 »
300 y.: » (1927) ........ 3,10.2 »
300 m.: » (1927) ........ 3,28,1 »
5,000 m.: A. Borg (1924) ........ 1,16,24,0 »
Bröstsim:
100 m.: T. Wissnell (1927) ............ 1,18,0 min.
200 m.: B. Linders (1925) ............ 2,53,6 »
250 m.: T. Henning (1922) ............ 3,50,8 »
400 m.: B. Linders (1925) ............ 6,19,3 »
500 m.: N. Cederblom (1924) .......... 8,40,5 »
Ryggsim:
100 m.: E. Lundahl (1929) ........................1,13,8 min.
200 m.: R. Johansson (1928) ....................2,48,0 »
400 m.: » (1928) ....................6,04,7 »
Damer.
Fritt simsätt:
100 m.: Maj Eliasson (1929) .......... 1,17,0 min.
300 m.: Carin Nilsson (1921) ........ 4,55,2 »
Bröstsim:
100 m.: Dolly Gillberg (1926) ....................1,31,1 min.
200 m.: Mar. Gustafsson (1928) ............3,18,0 »
400 m.: Brita Hazelius (1926) ....................6,55,9 »
Ryggsim:
100 m.: A. Carlsson (1929) ............ 1,31,9 min.
Segling ipi^.
Ett stort år i svensk kappseglings historia var 1929. Seglingarna på hemmavattnen,
speciellt ostkusten, präglades måhända ej av samma starka livaktighet som 1928, då
Guldpokalsstriden glansfullt utkämpades vid Sandhamn. Däremot gjorde våra seglare som
kanske aldrig förr det svenska namnet fruktat och ärat ute i världen. Svenska seglare
del-togo i kappseglingar på Medelhavet, utanför Deauville, i Norge och Finland, i Tyskland samt
i Amerika, överallt med lysande framgång. Två av den internationella kappseglingssportens
främsta troféer, Guldpokalen och Entonnarepokalen, erövrades till Sverige, och dessutom
kunde, som sagt, noteras stora och betydelsefulla segrar på alla de många olika håll, där de
våra deltogo.
Svensk kappsegling har under det senaste lustret blivit alltmer populär och uppskattad.
Många framstående seglare ha framträtt under denna korta epok och tillförsäkrat landet
viktiga segrar. Kappseglingssporten, som ju, inte minst då det gäller representation på
utländska banor, är ganska kostsam, har dessutom glädjande nog rönt sällsport förstående hos
framstående kappseglingsvänner, vilkas generösa mecenatskap möjliggjort ett svenskt
deltagande på många håll i världen, vilket utan dylikt frivilligt ingripande helt enkelt varit
uteslutet — segelsällskapen själva skulle icke mäktat att betunga sina kassor med sådana
utgifter. När man därför vid återblicken på ett gånget kappseglingsår hyllar de många
skickliga konstruktörer, båt byggare, rorsmän och besättningar, vilka gemensamt tillförsäkrat
Sverige en framskjuten plats genom sina skickliga och nitiska insatser, är det också
berättigat att erinra om, att dessa segrar icke skulle kunnat nås, om ej ekonomisk offervilja även
varit för handen.
Vad de svenska segrarna utomlands beträffar må kanske främst nämnas erövrandet , av
Guldpokalen och Entonnarepokalen. Guldpokalseglingarna gingo denna gång vid Horten i
Norge, dit fyra nationers representanter infunnit sig, nämligen Norge, Sverige, Finland och
Holland. Sverige företräddes av direktör Hakon Reuter, som nu själv seglade sin Ingegerd,
vilken försvarat pokalen föregående år — då med hr Yngve Lindqvist vid rodret, vilken
hade otur och förlorade i den hårda striden. Den norske motståndaren 1929 var den segrande
rorsmannen 1928, hr Claus Frimann-Dahl, med sexan Elisabeth 8. Dir. Reuter hemförde
två segrar, norrmannen två, varefter Ingegerd vann den avgörande segern. Dir. Reuters
framgång är desto mer anmärkningsvärd, som rorsmannen knappast hade bakom sig en
trosviss opinion. Trots de vackra prestationerna vid uttagningsseglingarna betraktades nog
Ingegerds utsikter med en viss skepsis. Den andra framgången antecknades också inom
sex-meterklassen, där dir. Salén som rorsman på direktör Åkerlunds Bissbi i Deauville erövrade
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
