Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1929 - Victor Moll - Hans Wachtmeister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkligare dödsfall i Sverige ipip.
Victor Moll
I sitt hem i Stockholm avled den 16 januari riksbankschefen Victor Moll efter att några
dagar tidigare ha insjuknat i lunginflammation. Han uppnådde en ålder av 71 år.
Victor Moll var född i Stockholm, där han genomgick Klara läroverk. Därefter
anr-ställdes han 1886 i Sveriges allmänna hypoteksbank, avancerade inom densamma först till
kassör och sedan till kamrer samt blev 1908 dess verkställande direktör. På denna post
kvarstod han till 1912, då han inträdde i riksbanken såsom fullmäktig och förste deputerad efter
att från 1905 ha varit en bland riksgälds fullmäktige.
Det blev sålunda Victor Molls ytterligt prövande uppgift att leda Sveriges riksbank under
krigs- och krisåren. Såsom högste vårdare av vårt penningvärde under dessa upprörda och
hart när oberäkneliga förhållanden utförde han ett i hög grad energiskt målmedvetet och
av förutseende präglat arbete, vilket ock kröntes av den triumfen, att Sverige först bland
Europas alla länder kunde återgå till guldmyntfoten, därjämte på basis av sin gamla myntparitet.
Molls duglighet och djupa ekonomiska insikter utnyttjades även i andra värv till rikets
gagn. Så var han åren 1902—1908 ledamot av riksdagens andra kammare och 1908—1921
överrevisor vid statens järnvägar, från 1909 ordförande i enskilda järnvägarnas
pensionskassa o. s. v. Dessutom anlitades han såsom ordförande i finansrådet, ledamot av
ekonomirådet, sakkunnig för utredning rörande åtgärder för penningvärdets reglering, ledamot av
1920 års finanssakkunniga samt av en, mängd olika fe kommittéer. Vidsynt och rättrådig,
viljekraftig, orubbligt lugn och besjälad av nit, var Moll även såsom människa högt uppburen
på grund av sin hjärtegoda och sant humana läggning.
»Det är»j yttrade riksgäldsfullmäktiges ordförande, dr Karl Hildebrand, i Svenska Dagbladet,
»en betydande man, som med Victor Moll gått ur tiden. Under delvis mycket svåra förhållanden
har han stått som riksbankens ledare, och ehuru hans politik visserligen bedömts olika, är det
dock ett ofrånkomligt faktum, att Sveriges penningpolitik under och efter världskriget i utlandet
tilldragit sig berättigat uppseende och vunnit mycket erkännande. Han har naturligtvis ej ensam
åstadkommit detta, men han har burit en stor del av ansvaret, och på honom faller med rätta
en motsvarande del av berömmet. Vad man särskilt uppskattade hos honom var hans
viljekraft och hans orubbliga strävan att hålla på statens rätt och riksbankens bästa. I honom
förlorar riksgäldskontoret en god och ärlig rådgivare, och fullmäktige skola hålla hans person
och hans insats i tacksamt minne.»
Kamrarnas talmän framburo vid plena den 16 januari riksdagens hyllning åt den bortgångne
förtroendemannens minne. Kodoleansbet^^gelser inströmmade i stort antal, särskilt från ledande
banker i in- och utlandet.
Hans Wachtmeister,
T T nder ett besök i Stockholm avled den 19 april f. d. generaldirektören greve Hans
I Wachtmeister. Han skulle blott ett par dagar senare ha fyllt 78 år.
^^ Hans Wachtmeister var född på Tromtö i Blekinge och blev 1869 student i
Uppsala, där han avlade juris kandidat-examen. Efter tingstjänstgöring blev han vice
häradshövding och antogs 1878 till kanslist i finansdepartementet. Här avancerade han efter hand
till kanslisekreterare, kansliråd och slutligen expeditionschef. Från sistnämnda post kallades
han^ 1897 till finansminister i den Boströmska regeringen och kvarstod såsom sådan även i
ministären von Otter. Med denna avgick han 1902, då han blev generaldirektör och chef för
statskontoret. Såsom sådan verkade han, tills han 1918 ingick i pensionsåldern.
Ledamot av första kammaren från 1892 till 1910, intog greve Wachtmeister där en
framskjuten position. Inomi olika kommittéer g:jorde han betydande insatser för skatteväsendets
reformering och genomförde såsom finansminister vår första inkomstskattelag med progressiv
skala och självdeklarationsplikt. På sin tid ordförande i kyrkofondskommittén, beklädde han
1907—1921 motsvarande post i Stockholms högskolas styrelse samt 1911—1926 i
riddarhusdirektionen.
Hans Wachtmeister var huvudman och en i allo värdig representant för sin frejdade ätt.
Med en fin bildning förenade han djupa kunskaper i allt vad som hört till hans område.
Hans ämbetsmannagärning kännetecknades städse av omutlig rättrådighet, och han lät aldrig
åsikterna för dagen inverka på sina handlingar. Fideikommissarie till Johannishus och Tromtö i
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>