Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lanterna skrämdes, vågade vederbörande inte för att ej skada näringslivet, och
åtstramningen av krediter till börsspelet hade endast till följd, att bankernas från
börsen indragna kapital ersattes av sådant från utomstående, över vilket bankerna
icke ägde någon kontroll. Flera gånger försutto de ledande tillfällen att klämma
till spekulanterna, tydligen av rädsla för att framkalla en alltför häftig katastrof,
för vilken sedan centralbankernas överstyrelse och regeringen skulle fått skulden.
I Federal Reserve Board sitta flera politici än finansmän, och häri ligger
förklaringen till denna överstyrelsens vacklande hållning. Det insinuerades för övrigt
ganska öppet från börshåll, att så pass inflytelserika finans- och bankmän befunno
sig bland spekulanterna, att man av hänsyn till dem ej vågade framkalla kraschen.
Alltnog, när i slutet av 1928 massvis med dagslån (call money) från Europa
på en gång uppsades och hemtogos, hade säkerligen ett brådstörtat fall i
Newyork-börsens kurser kunnat uppstå, men i stället för att låta saken ha sin gång ingrepo
Newyorks banker för att hindra »en fullständig demoralisation av Newyorks
penningmarknad», som man yttryckte sig. Det var flera gånger som
affärsbankerna på detta sätt korsade centralbankernas planer. I februari 1929 varnade
Federal Reserve Board börsspekulanterna, emedan börslånen då sprungit upp i
en summa av närmare 7 milliarder dollar, och hotade sina medlemsbanker med
att draga in rätten till rediskontering, om de ställde kapital till spekulationens
förfogande. Reservebahken i Newyork satte också detta hot i verkställighet och
indrog kredit för några banker, som utlämnat särskilt stora belopp till
fondbörsen. I slutet av mars blev till följd av dessa restriktioner läget mycket kritiskt,
och räntan för dagslån sprang upp i 20 % på fondbörsen och ända till 25 % i
öppna marknaden. Dylika räntesatser hade man ej sett sedan februari 1920.
Emellertid ingrep National City Bank med lån till marknaden för att hindra panik.
När strax efteråt Reserve Board i en kommuniké förklarade, att den eventuellt
skulle komma att »tillämpa nya metoder i syfte att tvinga bankerna att frigöra
kapital till näringslivets tjänst», ansågs udden vara riktad mot National City
bank, vars direktör Charles Mitchell avgick för att i stället bli bankens
styrelseordförande. Fondbörsen hade ett par svarta dagar, men kom sedan in i en lugnare
period, och räntan för dagspengar sjönk till 6 ä 8 %. För andra gången på tre
månader undgick fondbörsen den hotande katastrofen.
Börsens starka motståndskraft mot alla attacker berodde ej enbart på
amerikansk optimism och spellusta, utan var även grundad på det goda läget för
industri och handel. I mars var stålindustrien uppe i 95 procent av sin
produktionsförmåga och orderstocken svällde alltjämt. Automobilindustrien’ ökade under
de två första månaderna 1929 sin produktion med 56 procent gentemot
motsvarande fjolårsperiod, och det var också livligt inom elektriska industrien och
verkstadsindustrien. Även byggnadsverksamheten låg över föregående års nivå.
Fond-börshaussen fick därför också sina försvarare, och bland andra uppträdde
presidenten för Newyorks fondbörs, E. H. Simmons, till försvar för densamma mot
bankattacken, som han ansåg vara oberättigad, enär banklånen mot aktier ej
upp-gingo till mera än 11 % av bankernas totala omslutning på 60 milliarder dollar.
Ungefär samtidigt meddelades, att Betlehem Steel Corporation under första
kvartalet intjänat över 4 dollar per aktie mot 94 cent under motsvarande kvartal året
förut, att bolaget skulle utöka sin verksamhet och därför ökade
stamaktiekapitalet med en tredjedel och att United Steel ökat sitt kapital med 142 miljoner för
"’ — 280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>