Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertz.
Gram.
Grosch.
Foch, Ferdinand, fransk marskalk (* 1851
t 20/3). Artilleriofficer 1874. Tjänstgjorde i
generalstaben och som krigshögskolelärare
1895—1900. Brigadgeneral 1907, chef för Ecole
superieure de guerre 1911 och armékårchef
1912. Chef för nionde armén kort efter
världskrigets utbrott gjorde han en betydelsefull
insats i Marneslaget. Förde 1916 befälet på
franska fronten under Sommeslaget, men
ansågs på grund av sin höga ålder ej kunna
efterträda Joffre, då denne samma år avgick,
utan anlitades med frånträdande av sitt befäl
för särskilda uppdrag, tills han 1917
utnämndes till generalstabschef. Hävdade som sådan
allt mer sin ställning, speciellt sedan
Clemen-ceau kommit till makten, och blev Frankrikes
representant i högsta interallierade krigsrådet
i Versailles. Utsågs i mars 1918, då kravet på
enhetligt överbefäl genomfördes, till
överbefälhavare med full befogenhet, och ledde den
offensiv, som förde till stilleståndet. Samma
år marskalk av Frankrike. Var ordförande i
vapenstilleståndskommissionen och
tjänstgjorde som teknisk militär rådgivare åt de
allierade, varvid han motarbetade alla lindringar
i fredsvillkoren. Verkade vid
Pariskonferensen 1919 för en från Tyskland fullt avskild
och av Frankrike dominerad Rhenstat och
vållade därigenom Clemenceau stora
bekymmer. Miedlem av Franska akademien 1919.
»Den mest träffande karakteristiken av Foch
som fältherre ligger måhända innesluten i
hans egna ord sedan han definitivt mottagit
högsta befälet. ’Materiellt sett kan jag icke
förstå att seger är möjlig. Moraliskt är jag
viss om att vi skola vinna den.’ — Han
deltog som den främst hyllade i triumftågen, och
som ordförande i den interallierade militära
kommissionen — som bibehölls efter kriget —
erhöll han en egendomlig, men för fransk
politik mycket värdefull position. Han var
en glansfull symbol. Det gamla kravet på
’la prépondérance légitime de la France’, Lud-
vig XIV:s fordran på supremati i Europa,
hade funnit ett nytt uttryck i den franske
marskalkens ledareskap för de allierade och
associerade arméerna liksom sedermera i den
politik, som följde segern.» (Gustaf Stridsberg
i Sv. Dagbladet.)
Gertz, Martin Clarentius, dansk filolog
(* 1844 t 20/4). Docent 1876 och professor i
klassisk filologi i Köpenhamn 1880—1918.
Inlade stora förtjänster om studiet av
medeltidslatinet och utgav en mängd översättningar
av grekiska och romerska skaldeverk.
Förberedde en ny upplaga av Saxo Grammaticus.
Medlem av flera danska och utländska lärda
samfund och institutioner.
Gram, G. W., norsk rättslärd, landshövding
1846 t 1/8). Norsk statsminister i
Stockholm 1889—91 och 1895—9^. Norges främste
auktoritet på folkrättens område, medlem av
Haagdomstolen sedan 1900 och blandade
domstolen i Egypten 1876—82. Ordförande för
internationella skiljedomstolen i Paris 1892—
93. Norsk ledamot av skiljedomstolen i
renbetesfrågan 1909. Kallades 1913 till U. S. A.
för atj: avge utlåtande om U. S. A :s rätt att
upptaga genomfartsavgift i Panamakanalen.
Landshövding på Hamar 1898—1915. -
Grosch, Henrik August, norsk museiman
1848 t 12/2). Hade stor andel i bildandet
av konstindustrimuseet i Oslo 1876. Dess
konservator och direktör till 1919. Verkade
energiskt för utveckling av konsthantverk och
konstflit i Norge och utgav flera digra
bokarbeten och planschverk på detta område.
Heiherg, Gunnar, norsk författare och
journalist 1857 t 22/2). Student 1874 vistades
han flera år utrikes för att studera scenisk
konst. Sceninstruktör vid Bergens teater 1884
—88 uppehöll han sig senare i utlandet och var
"’ — 324 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
