Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som motsvarande enheter hos en eventuell angripare. Sjöstridskrafterna behövde
ökas ut med en division jagare, en division u-båtar samt några kryssare. För
det fasta kustförsvaret föreslogs anskaffande av järnvägsartilleri i avsikt att
skydda viktigare kustorter och kustavsnitt. Flygstridskrafterna ansågos böra
omfatta lo divisioner spaningsplan samt i6 divisioner jakt- och
fjärrspanings-plan, något som för detta vapens del innebar en väsentlig utökning av nuvarande
och nu planerad organisation. Därjämte förordades särskilda anordningar för
Gotlands försvar. Något senare under året framkom på enskilt initiativ från
vissa generalstabsofficerare en uppmärksammad militärpolitisk studie »Antingen
— eller», vari bland annat möjligheten av ett ordnat militärt samarbete med
Finland grundligt ventilerades. Det på detta sätt visade intresset för militära
frågor motsvarades av en stärkt antimilitaristisk agitation, vilken hade förmånen
av direkt ekonomiskt stöd i form av anslag från riksdagen. När statsminister
Ekman berörde dessa frågor, fastslog han uttryckligen, att han icke kunde
godkänna isolerad avrustning från någon eller några av Europas stater. Han hade
såkmda klart uttalat sig mot avrustningsplanerna i Sverige. Icke desto mindre
ansåg han lämpligt att i den stora nya försvarsutredning, som tillsattes den 24
oktober, reservera en plats för den rena avrustningslinjen. Utredningen bestod
av 4 socialdemokrater, 2 folkfrisinnade, en liberal, en bondeförbundare, 2
höger-mänt samt 3 militära fackmän.
När det däremot gällde nykterhets frågan uttalade sig statsministern mera
dunkelt, och hans yttranden utlades på olika sätt under den påföljande
diskussionen. Från några håll framfördes det förmodandet, att hans excellens ville
avvakta det resultat, till vilket nykterhetsordnarnas privata utredningskommitté
skulle komma. Grundlinjerna voro kända; meningen var att om möjligt övergå
till det danska systemet med höga priser som restriktivt verkande faktor. Denna
kommitté hade tillkommit som motdrag mot den av högerregeringen tillsatta
restriktionskommittén, vilken förmodades komma med helt andra förslag.
Sistnämnda kommitté hade genom personbyten och andra omständigheter råkat in
i ett tillstånd, som gjorde arbetet tämligen svårt, och den upplöstes nu av
regeringen, som därefter tillsatte en ny kommitté med annan och för
förbudssträvandena mera tilltalande majoritet; direktiven ändrades dock icke formellt. Det
bör i detta sammanhang nämnas, att sedan ett försök under våren gjorts i
Stockholm att få oktrojen överflyttad från Stockholmssystemet till ett annat bolag,
systembolagen själva togo initiativ till en del lättnader i fråga om restriktionernas
tillämpning.
Under agitationen för landstingsvalen spelade naturligtvis också
jordbrukskrisen en mycket stor roll, och samtliga partier ägnade denna stor
uppmärksamhet, icke minst högern, som på vanligt sätt med sin partiledare i spetsen med
all energi drog ut på den demokratiska vädj obanan. Vid valet förekom i större
delen av landet borgerlig samverkan; dock föredrogo de frisinnade på många
håll, företrädesvis i städerna, att gå sin egen väg. Utgången av valet, varom
hänvisas till tabell på annat ställe, innebar i stort sett ett nederlag för den
borgerliga vänstern, dock utan att förskjutningen var så stor, att den
parlamentariska ställningen på något sätt rubbades.
Ett betydelsefullt problem, som dock endast i mindre utsträckning gjorde sig
gällande under valarbetet, var statstjänstemännens lönefråga. Den år 1928 till-
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
