Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1930. Av civilingenjör F. Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett försökskraftverk byggdes under året i Sibirien för utnyttjande enligt
Barjots system av temperaturskillnaden mellan den kalla luften och det av istäcket
isolerade vattnet i arktiska trakter. På grund av det låga tryck, som användes för
drivmedlet, kunde pannan och kondensorrummet helt enkelt göras av betong.
Den allt större koncentrationen av kraftgenereringen har även medfört enorma
variationer av kraftbehovet under olika dagar och olika tider av dygnet.
Härigenom har behovet ökats beträffande den reserv, som vid plötsliga stegringar av
kraftbehovet måste sättas in, och därmed även frågan blivit aktuell, huru detta
behov på mest ekonomiska sätt skall täckas och på vad sätt energi härför
lämpligen skall reserveras resp. ackumuleras. Detta problem har lösts på en mångfald
olika sätt.
De största energimängderna »lagras» väl lämpligen i form av kol och olja,
avsedda för ångpannor och dieselmotorer. I förra fallet ha stora ansträngningar
med framgång gjorts (bl. a. i statens ångkraftverk i Västerås) för att hastigt
elda upp ångpannor med avsevärd effekt, och man har även vidtagit anordningar
för utomordentligt hastig igångsättning av ångturbiner. Ett dieselmaskineri för
12,000 hästkrafter har installerats såsom reservmaskineri, anslutet till Berlins
distributionsnät, som inom 3 minuter efter start lämnar full effekt.
Men såsom momentan reserv äro dessa anordningar ej tillfyllest, varför man
på många håll för elektricitetsverk använder sig av svensken dr Ruths’ bekanta
ångackumulator, som även erbjuder en rad andra fördelar. Den största
anläggningen av hithörande slag i världen igångsattes under 1930 i Charlottensburgs
elektricitetsverk invid Berlin och blev föremål för stor uppmärksamhet vid
världskraftkonferensen.
En annan form för energiackumulering har på senaste tiden fått en mycket
stor utbredning särskilt i Tyskland, nämligen den hydrauliska ackumuleringen.
Stora vattenkvantiteter pumpas därvid upp med överskottskraft till högt belägna
reservoarer eller sjöar, varefter vattnet vid behov får alstra energi i
vattenkraftverk. Över en halv million hästkrafter finnas redan installerade för sådant
ändamål.
Den bekanta Hesselmanska uppfinningen på motorområdet syntes ej lämna
konkurrenterna någon ro utan att man dock kunde se någon allvarligare fara hota.
Nya snabbgående diesel- och oljemotorer framkomma ideligen, och för
flygändamål är man med oljemotorer nere i en vikt av 0,9 kg. per hästkraft.
Motsvarande siffra för bensinmotorer är 0,45 kg., då det gäller racermaskiner.
Givetvis är man nu med oljemotorerna, särskilt då det gäller motorbussar, på väg att
ernå en högst väsentlig minskning av bränsle- och därmed även driftkostnaderna.
Mellan Flygstyrelsen och Nydqvist & Holm A.-B., Trollhättan, träffades under
året avtal om leverans av för flygvapnet erforderliga motorer av Bristol-typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
