Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturen 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elisabeth Bergstrand-Poulsen fortsatte sina skildringar från Långasjö med
Historier om gamla människor och unga, en bok präglad av djup fromhet, fin
humor och fullödig känsla. Albert Engströms Bouppteckning rymde intressanta
och friska ting. Av egentliga novellsamlingar kunna antecknas ett par lovande
debuter. Hertha Odemans Världens barn vittnade om begåvning, och hennes
längre fram på året utgivna novellsamling Av skånsk lera — delvis skriven på
dialekt — befäste ytterligare hennes anseende som uppfinningsrik berättare.
Gunnar Thorstensson Pihl framträdde med Christoffer Astrahans hämnd, en
talangfull om ock något bisarr och ojämn bok. Pär Lagerkvists novellsamling.
Kämpande ande, återspeglade tankegångar och problem, som förut kommit till
synes i författarens produktion. Dessa noveller voro i tekniskt avseende
fulländade, men deras naivism var ganska ansträngd och blek och deras luft en smula
tunn och syrefattig. Erik Wilhelm Olson utgav ett band kloka och spirituella
noveletter Black Bottom. Astrid Väring publicerade Vådeld, prins Wilhelm Bara
en gumma, Anna Lenah Elgström Kvinnor och Maj Hirdman Maja i Dalarna.
Arthur Lundkvists Jordisk prosa innehöll fragment och stämningar som visade
förmåga av frisk yttre iakttagelse. Om författaren även är novellist återstår
att se.
Laura Petris skildringar från den undre världen. Kroppar och själar, voro
byggda på erfarenheter från ett mångårigt socialt arbete. Elin Wägners
Korpungen och jag innehöll ett urval korta uppsatser ■— meditationer, minnen och
kåserier, ofta av anmärkningsvärd finhet. Annie Åkerhiems Fredagsartiklar
vittnade om intellektuella intressen och Ivan Oljelunds Allvar och löje om ett
frodigt gemyt.
I En gammal Stockholms firmas historia skildrade Ludvig Nordström den
kända snusfirman L.juriglöfs utveckling. Andra delen av Fabian Månssons
Gustaf Wasa och Nils Dacke var ståtlig som tidsmålning, ehuru stoffet var alldeles
för hopat och kompakt.
Främst bland lyriken bör nämnas Sigfrid Siwertz’ Ekotemplet, speglande
skaldens oro och sökande, Bertel Gripenbergs Vid gränsen besjöng bragden och
äventyret. I Fredrik Vetterlunds Ödesstjärnor lyste ljuset med stilla och
vemodig glans. Under bar himmel var Ejnar Malms hittills bästa diktsamling; här
visade han sig som skarpögd iakttagare och driven artist. I de bättre sakerna
i Nils Ferlins En döddansares visor fanns ett friskt sentiment. Arthur
Lundkvists Svart stad innehöll knappast hållbar lyrik, även om författaren även här
visade prov på sin förmåga att återge sinnesintryck. Vidare utkommo Hans
Dhejnes Den dunkle vingen, Nils Svanbergs Sångoffer, Harry Blombergs
Under skyarna, Alf Henriksons Bönekvarn och Nils Larsa Waanges Hemma.
Euripides’ Hippolytos tolkades vackert av Hjalmar Gullberg, och Ivar Harrie
presterade en fin översättning av ett urval ur Lafontaines fabler och
con-ter. Goethes romerska elegier utkommo i en vårdad • försvenskning av Allan
Bergstrand.
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
