Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1930. Av Moses Pergament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gästade Stockholm för första gången, hade med sig sin berömda kör, Berhner
Singakademie, med vilken han uppförde Beethovens Missa Solemnis och Händels
oratorium Israel i Egypten. Bland solisterna återsåg man kända förmågor som
Claudio Arrau, Peder Möller, svenskarna Sven Brandel, Charles Barkel, Stina
Sundell m. fl. Nya voro bl. a. Franz Osborn och Isp Elinson, bäggedera pianister.
I samverkan med Musikaliska sällskapet framfördes Bachs H-mollmässa,
Beethovens »Nia», Mahlers andra symfoni, Bruckners Te Deum, Otto Olssons Te
Deum och schweizaren Suters oratorium Le Laudi di San Francesco d’Assisi.
Nya svenska verk voro H. M. Melchers Violinkonsert, T. Rangströms tredje
symfoni {»Sång under stjärnorna»), Edvin Kallstenius’ Sinfonietta, Rosenbergs
Svit ur balettpantomimen »Yttersta domen» och W. Peterson-Bergers symfoni
»Holmia».
Kungl. teaterns verksamhet präglades av samma friska arbetstempo som förr,
men även av samma rädsla för den nya tidsandan. Bortser man från Edvin
Zied-nefs folkpjäs »Bellman», som bygger uteslutande på autentiska bellmansmelodier,
uppfördes icke ett enda nytt verk av någon yngre samtida tonsättare. I gengäld
bjöds dels en hel räcka nyinstuderingar av äldre verk, dels urpremiärer (för
Kungl. teatern) av dylika, vilka vid den tid de voro aktuella försummats av
institutionen. Till den senare gruppen hörde bl. a. Louise av Charpentier, operetten
Lilla helgonet och Tannhäuser i Pariseditionen; till den förra hörde d’Alberts
Låglandet, Massenets Thais, Aubers Den svarta dominon och Rossinis Wilhelm
Tell. Nya för Kungl. teatern voro även Kasjtjeis död av Rimsky-Korsakow och
baletten Årstiderna av Glazunow.
Det märkligaste gästspelet på Operan var den ryske storsångaren Fedor
Sjal-japins. John Forsell uppträdde en gång som Don Juan. Nanny Larsén-Todsen,
Leo Blech, Th. Scheidl och den för stockholmarna dittills okända dansk-italienska
sångerskan Margherita Flor utfyllde gästspelslistan. Två av Kungl. teaterns mest
uppburna sångerskor, Kerstin Thorborg och Greta Söderman, lämnade teatern,
den förra på våren, den senare mitt under pågående höstsäsong. Bland nya
svenska namn fäste man sig vid Jussi Björling, en särdeles lovande tenor.
Liksom tmder föregående år uppfördes Händels Messias av Operans ensemble
i Storkyrkan,^ dessutom gavs en norsk festkonsert under medverkan av Guldbergs
Akademiske Kor och med Chr. Sinding bland de inbjudna gästerna. Vid detta
tillfälle fick man stifta bekantskap med ett av de intressantaste verken i nynorsk
tonproduktion, David Monrad-Johansens symfoniska dikt »Voluspå».
Solistkonserterna i Stockholm voro talrikare än någonsin förr, och bland
mängden av mer och mindre framstående konstnärer böra i främsta rummet nämnas
Casals, Thibaud, Godowsky, Rachmaninoff, Titta Ruff o, Pauer, Öhman, den
halvsvarta Marian Anderson, den högintressanta Madeleine Grey (bäggedera
sångerskor), M :me Cahier och den engelske pianisten, Bachtolkaren Harold
Samuel. Även de inhemska konstnärerna läto höra sig oftare än vanligt.
Även kammarmusiken kunde detta år glädja sig åt flera villiga händer och
öron än förut. Icke minst bidrogo härtill Folkkonsertförbundets ideella
strävanden. Vokalmusiken fick också sin beskärda del. Sveriges Körförbund hade
inbjudit samtliga förbundskörer i Sverige jämte körer från grannländerna till en
gemensam sångfest, som varade i dagarna tre. Wiener Sängerknaben firade som
vanligt triumfer och stannade denna gång längre än sist. Två gånger framfördes
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
