Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornminnesvård och museer under 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åfS tid hållit på med och som under de tre senaste åren letts av amanuensen dr K.
A. Gustawsson. Under året genomgingos sålunda cirka 32 nya socknar, och antalet
därvid registrerade fornlämningar uppgick liksom förra året till cirka 4,000.
Kostnaderna för dessa arbeten, vilka utfördes under ledning av
Historiska museets ordinarie tjänstemän och med biträde av ett 20-tal kvalificerade
krafter i landsorten samt ett lo-tal, vilka för längre eller kortare tid engagerats,
belöpte sig till cirka 25,000 kr., av vilken summa 17,000 kr. skänkts av mecenater.
I och med 1930 års arbete hade av Sveriges 2,569 socknar cirka 250
genomin-venterats. Hela inventeringen, som beräknas omfatta minst en halv miljon
fornlämningar, ansågs komma att taga cirka 40 år i anspråk.
Vid sidan av riksinventeringen pågick också under året en specialinventering
i Stockholmstrakten under ledning av doktorerna K. A. Gustawsson och E.
Granlund. Inventeringen, som bedrevs på uppdrag av »Stockholms stadsmuseikommitté
och varunder man registrerade cirka 4,000 fasta fornlämningar, gick ut på att
klarlägga och genom kartor illustrera den geografiska situationen under olika
tider i Stockholms omland och fixera förhållandet mellan land och vatten samt
att i samband härmed registrera alla de områden, vilka genom sin
fornminnes-karaktär måste anses sakrosanta, när det blir fråga om Stockholms stads
successiva utbyggande.
Mest tid och arbetskrafter krävde emellertid som vanligt den egentliga
forn-vården med arbetsuppgifter, vilka direkt framsprungit ur det praktiska livet.
Bland årets specialgrävningar märktes dr O. Frödins Alvastragrävningar och
docenten B. Thordemans avslutade Korsbetningsgrävningar på Gotland,
vidare prof. S. Lindqvists undersökningar av båtgravar från yngre
järnåldern vid Valsgärde i närheten av Gamla Uppsala, dr F. Hansens
undersökningar av stenåldersgravar i Skåne, dr M. Stenbergers undersökningar
av öländska huslämningar från början av vår tidräkning samt dr T. J. Arnes
och dr H. Hanssons undersökningar på Gotland. Dr J. Nihlén fick vidare
fram ett historiskt intressant byggnadskomplex från äldre järnåldern, och
amanuensen M. Stenberger gjorde värdefulla upptäckter av
järnåldersboplatser på Öland i samarbete med flygvapnet, som åstadkom en hel serie
synnerligen instruktiva flygfotografier över arkeologiskt märkliga marker. I
Sörmland fann amanuensen 1. Schnell en hel del nya stenåldersboplatser. Vad
Västmanland beträffar undersökte intendenten S. Drakenberg i Simtuna en
bronsåldersgrav av stort intresse, och dr N. Niklassons grävningar i
Göteborgstrakten bragte vid Kungs Ladugård i dagen en stenåldersboplats,
vilken betecknades såsom den äldsta fyndplats vi ha i Sverige. Bulverket
i Tingstäde träsk på Gotland var slutligen föremål för fortsatta
undersökningar av major A. Zetterling, medan dr Hanna Rydh var verksam bl. a.,
på Stora Karlsö.
Lösa fynd.
Årets lösa fynd, som inkommo till Historiska museet, voro också de värdefulla,,
och särskilt guldfynden voro ovanligt talrika. En armbygel från Hafdhem på
Gotland, fullsatt med små ringar, mottogs sålunda såsom ett av de vackraste
guldfynd museet på länge fått in. Dess lagstadgade guldvärde är 850 kr., och
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
