Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornminnesvård och museer under 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
proposition, man hoppades på till 1931 års riksdag. På grund av de pågående
arbetena i Nationalmuseibyggnaden för införande av värmeledning voro museets
skådesamlingar under förra hälften av 1930 icke tillgängliga för allmänheten.
De öppnades emellertid åter sent på hösten.
Etnografiska museet.
För Etnografiska museet var året epokgörande i så måtto, att museet fick
platsen för sitt blivande hem definitivt bestämd — gamla dragonkasernen — och
ett anslag på 100,000 kr. för flyttningskostnader och införande av värmeledning
i en kasern, avsedd för magasineringsbehov. Museet flyttade på hösten ungefär
hälften av sitt material nedpackat i lårar till den enda användbara
kasernbyggnaden, men tjugo salar i f. d. vetenskapsakademiens hus vid Vallingatan
disponerades fortfarande som magasin av museet. Det berodde på ytterligare anslag,
när de skulle kunna flyttas och när museet över huvud taget kunde låta exponera
något av sitt rika material. Byggnadsstyrelsens ursprungliga anslagskrav för
museets räkning slutade nämligen på 300,000 kr., men då endast 100,000 kr.
beviljades, hade man ytterligare hemställt om att åtminstone en kasern skulle
iordningställas för visningsändamål under 1931. Utställningslokalerna på Västra
Trädgårdsgatan voro öppna under hela året, men denna möjlighet till
expositioner förmodades komma att berövas museet redan hösten 1931, då hela huset
antagligen skulle rivas för breddning av Hamngatan.
Nordiska museet och Skansen.
Nordiska museet kunde den 25 april fira sitt 50-ärsjubileum som
riksinstitution. Sagda datum 1880 undertecknades nämligen det dokument, enligt
vilket Hazelius’ skandinavisk-etnografiska samlingar överlämnades såsom
svenska folkets egendom till en självständig institution, benämnd Nordiska museet.
Vid jubileumshögtidligheten den 28 i samma månad kunde styresmannen
offentliggöra några mycket värdefulla och viktiga donationer till museet. (Se Vad sig
i riket tilldragit 28/4.)
Redan på nyåret överlämnades en annan storartad gåva till museet av
Skyll-bergs bruks a.-b., nämligen Skogaholms herrgårdsbyggnad, till vilken
grundstenen på Skansen högtidligen lades av Närkes hertig, prins Eugen, den 15 mars.
Arbetet på återuppförandet fortgick under året så långt, att inredningsarbetet
kunde påbörjas.
På Dalarnas dag, som högtidlighölls den 15 juni, invigdes vidare den
färdigbyggda Dalagården, som kan sägas utgöra fullbordandet av det första
byggnadsförvärv Hazelius gjorde, nämligen Morastugan.
Under året togo också planerna på ett Stockholmskvarter fastare form, och
en gammal byggnad från Söder, Västgötagatan 38, uppfördes på berget nedanför
Sollidsplatån. Ett par byggnader överlämnades av Stockholms stad till Skansen,
och bland dessa märkes framför allt den gamla malmgården Jakobsberg.
vSkansens besökarsiffra var under detta år större än någonsin förut och
överskred avsevärt en million. Nordiska museets besökarsiffra var under 1930 nära
dubbelt så stor som under föregående år.
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
