Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommerskollegii statistik noterades n :r 2 Red Winter vete i medeltal per 100 kg.
i c:a 19 kr. i Newyork under januari månad 1930, men hade i november fallit
till 12.9 och därmed under medeltalet för år 1913, som var 14,1. För samma
vetesort var noteringen i Chikago 17,6 i januari 1930 och 10,8 kr. i november
mot 13,4 i genomsnitt år 1913. Majspriset föll visserligen från 13,7 kr. per 100
kg. i januari till 10,7 i november, men detta pris var dock 1,5 kr. högre än
genomsnittspriset 1913. Sistnämnda år höll sig priset för bomull, Middling Upland,
i 106 och för Middling American i 117 kr. per 100 kg., men i november 1930
voro prisen nere så lågt som i 90 resp. 100 efter att i januari ha stått i 141 resp.
157 och i mars 1929 i 175 resp. 184. Ullprisen gingo under 1929 och 1930 med
smärre fluktuationer stadigt nedåt. För ull, som under 1913 i medeltal noterats
i 335 kr. per 100 kg. i Bradford och som i början av 1929 stod i 513, hade priset
i början av 1930 sjunkit till 365 och i november sistnämnda år till 248. Tops
merino sjönk från 830 i början av 1929 till 542 ett år senare och 456 i november
1930.
Det var ingalunda bättre ställt med metallerna. Standard koppar föll i London
från 1,278 kr. per ton i januari 1930 till 767 i oktober, varefter följde en uppgång
till 823 i november mot ett genomsnittspris 1913 på 1,222. Priset på standard tenn
föll i London från 3,133 kr. per ton i januari 1930 till 2,024 kr. i november, bly
från 438 till 283 (337 år 1913). För kautschuk (standard ribbed smoked sheet),
som 1913 var uppe i 641 kr. per 100 kg. föll priset fråin 125 kr. i januari 1930
till 73 kr. i november och hade då i oktober noterats i 67. Kaffepriset i Newyork
(fair Rio n:r 7), som i februari 1929 höll sig omkring 152 per 100 kg., hade i
januari 1930 gått ned i 84 kr. och i november till 65. Dessa siffror, framplockade
ur högen, visa, hur katastrofalt prisfallet i själva verket var och hur förödande
dess verkningar måste bli för både produktion och varuhandel. Sådana länder,
vilkas huvudsakligaste export består av råvaror, ledo mest, Argentina och
Australien fingo sina finanser derangerade och måste liksom Japan försvara sina valutor
genom guldsändningar.
I Förenta staterna försämrades läget så gott som oavbrutet under årets lopp.
I december arbetade stålindustrieu med endast en ringa bråkdel av sin kapacitet.
Före jul sjönk den till 34% och lär sedan ha varit ännu lägre. Produktionen av
råjärn uppgick endast till 1,67 mill. ton under december mot 2,84 mill. ton ett
år tidigare; endast 95 masugnar voro i gång mot 157 december 1929. De
arbetslösas skara uppskattades till mellan 5 och 7 mill. Statistiken i Förenta staterna
liksom i flera andra länder är i detta avseende bristfällig, och då man vid
årsslutet anslog de arbetslösa i hela världen till omkring 15 millioner, måste denna
siffra betecknas som mycket approximativ. Tyskland hade närmare 4 mill.,
England 2,6 mill. och Sverige 43,000 (enligt Intern. Arbetsbyrän i Geneve).
Några bestämda tecken till ljusning kunde ännu vid årets slut icke framletas.
De amerikanska bankrapporterna voro mycket försiktiga i sina uttalanden. Man
ansåg, att botten nåtts, då råvaruprisen under årets sista månader höllo sig
tämligen lugna och för övrigt redan gått under produktionskostnaderna, men
kon-junkturuppgånnen väntades bli långsam och besvärlig. Den höjning i tullarna,
som trots alla protester under året genomdrevs, visade sig menlig för
utrikeshandeln, som starkt gick tillbaka och som gjorde amerikanarna betänksamma,
270.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
