Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska världshändelser 1930. Av fil. dr Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTT FRÅN FLOTTKONFERENSEN.
— Konferensen torde kunna enhälligt
besluta, att för framtiden ingen armé får ha
undervattensbåtar och att ingen flotta får
ha kavalleri.
(Chatham.)
strandade. Desto ivrigare attackerades
Henderson för den flathet, han i regel
visade mot sovjetryska utmaningar i
form av ohöljd uppviglingspropaganda.
Årets egenskap av ett förberedelsernas
och avvaktans år framträdde ej minst
tydligt i Spanien, där Primo de Rivera i
januari lämnade sin ohållbara
diktatorsställning och general Berenguer sedan
dess styrde diktatoriskt men med
återgång till författningsenliga förhållanden
som ledstjärna. Val till
deputeradekammaren och senaten förestå i mars 1931,
och under väntetiden pågår en stark
an-tidynastisk propaganda, som kort före
jul kulminerade i ett mycket omfattande
men illa organiserat republikanskt
revolutionsförsök.
Årets revolutioner voro för övrigt
förlagda till Syd- och Centralamerika, där
de voro talrikare än på mycket länge.
Bolivia gjorde början i maj och sedan
ut-bröto i rask följd revolutioner i Peru (augusti), Argentina (september) och
Bra-dlien (oktober), alla krönta med framgång, den brasilianska dock först efter ett
nära månadslångt inbördeskrig. En kortvarig och smärtfri revolution i Guatemala
försiggick i december, och utöver dessa framgångsrika revolutioner kunde
antecknas ett par revolutionstillbud på Kuha samt hotfulla folkrörelser i Haiti och
Dominikanska republiken, vilka föranledde vissa modifikationer i det dock i
huvudsak kvarvarande amerikanska överväldet. Det nya med flertalet av dessa
revolutioner är, att de mindre gällde själva personombytena på presidentstolen
än diktatoriskt godtyckes ersättande med normala lagliga former. Presidenterna
Léguia i Peru och Irigoyen i Argentina störtades på grund av det diktatoriska
godtycke, de lagt i dagen, och i Brasilien korsades presidenten Washington Luis’
plan att låta sig efterträdas av en intim meningsfrände från samma stat, Julio
Prestes. Rivaliteten mellan delstaterna i den stora förbundsrepubliken var här
huvudorsak till revolutionen. Den till president upphöjde Getulio Vargas hade
vid presidentvalet på våren varit Prestes’ motkandidat och ansågs ha fog till
klagomål över omfattande »oegentligheter» vid valhandlingen. En nyhet i den
sydamerikanska revolutionstekniken lär vara den betydande roll studenterna spelat
i årets omvälvningar, där deras insats påstods betyda en »idealistisk» dämpare
på de rent personliga maktsträvanden, som förut plägat vara de dominerande
revolutionsmotorerna.
284.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
