Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1930 - Fridtjof Nansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkligare dödsfall i utlandet ig30.
Fridtjof Nansen,
Med Fridtjof Nansen, som gick bort den
13 maj, förlorade Norge en av sina mest
betydande söner. Han var en man, som på
grundvalen av den berömmelse, han
förvärvat genom storverk på ett område, vid
framskridna år kunde uppbygga ett annat och nytt
livsverk av helt annan art.
Nansen föddes 1861 på gården Store Fröen
vid Kristiania. Han var redan under sina
pojkår en intresserad naturiakttagare, jägare och
skidlöpare och fick vid 21 års ålder, tack
vare ingående studier rörande Ishavsfaunan,
befattningen som konservator vid Bergens
museum. Samma år företog han sin första
forskningsfärd, medföljande en sälf ångare.
Sommaren 1888 gjorde han jämte O. Sverdrup
och tre andra personer en äventyrlig skidfärd
över Grönlands inlandsis. Återkomsten skedde
våren 1889, och färden skildrades av Nansen
i »Paa ski over Grönland». Redan denna
reseskildring bar prägeln av hans
konstnärstemperament och hans oroliga sökande ande,
som. ingalunda inskränkte sig blott till
natur-vetenskaphga problem. Även tack vare sin
form och den bild, Nansen omedvetet ger av
sin egen personlighet, komma hans reseskildringar att fortleva bland denna litteraturs
främsta alster. Framförallt var han dock icke pennans och stiftets man utan gärningens.
Är 1889 blev han anställd vid Kristiania universitet som konservator för dess
zoologiska museum. I juh 1893 startade han en arktisk polarexpedition med det
för ändamålet särskilt byggda fartyget Fram — stortinget, kung Oscar och en
rad enskilda personer bekostade expeditionen —• i avsikt att med hjälp av en
havsström, som enligt hans åsikt måste gå från farvattnet norr om Östsibirien och
Behrings sund till polen, driva över denna. Försöket, som utsatte ledarens och hans
följeslagares liv för utomordentliga risker och ledde till en övervintring på Frans Josefs land,
misslyckades, och Nansen, som med en följeslagare lämnat Fram för att söka taga sig fram
till polen per hundsläde och kaj ak, räddades endast tack vare den Jacksonska expeditionen,
som då befann sig på Frans Josefs land. Han kom dock polen närmare än någon av sina
föregångare. Färden skildrades i »Fram over Polarhavet», vilken, sedan Nansen erhållit
personlig professur, följdes av ett stort verk över expeditionens vetenskapliga resultat och
fortsatt resultatrik oceanografisk forskning. Sålunda deltog han 1900 i dr Hjorts färd över
det så kallade Norske hav med statens fartyg »Michael Sars» och företog senare flera
oceanografiska expeditioner med sin yacht »Veslemöy».
Nansen hyste även ett stort intresse för politiska, sociala och humanitära frågor. Första
steget^på detta område tog han 1905, då han mobiliserade för att med sitt namn ge
eftertryck åt norsk utrikespropaganda i unionsfrågan i samband med unionskrisen. Han anlitades
också flitigt vid inofficiella förhandlingar med främmande makter och ådagalade under
världskriget stor framsynthet beträffande de ransoneringsåtgärder, som senare visade sig
nödvändiga. Efter kriget ledde han såsom N. F :s kommissarie repatrierandet av över en
halv million krigsfångar, av vilka en stor del utan hans ingripande skulle gått under. Denna
verksamhet utsträcktes till dem som blivit hemlösa genom turkarnas utdrivande av grekerna
och grekernas utdrivande av turkarna. Vidare tillkommo på hans initiativ de så kallade
»Nansenpassen» för dem som genom kriget blivit fosterlandslösa. Han ordnade också
1913.
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
